Göteborgsposten – 11 augusti 1865, sida 1

———————— sessan af Wales mottogos här förliden höst, och utgifterna för konungen kunna oj aflöpa för mindre nu än då, såvida icke det storturstliga besöket inskränkes till blott ett par dagar, en förhoppning, som uppriktigt hyses at dem, hvilka törvalta hofkassan. Huruvida enkedrottningen nu kommer att se storfurstarne på Drottningholm och der gitva för dem någon bankett lärer bero på hertiginnans al Östergötland helsotillstånd. Det berättas, ehuru jag icke derföre vill garantera, att stortursten Constantin å ångfregatten Storamiralenskall gifva en lysande bankett tör vår konungafamilj samma dag som storfurstarne på altonen afresa. Den stora allmänhetens i hufvudstaden nyfikenhet att få se de höga gästerna är betydligt uppblandad med den gamla inrotade oviljan mot ryssen. De mindre bildade kunna ej göra sig klart hvad ryssen här har att gora, hvad han egentligen vill o. 8. v. och äro för öfrigt mycket uppbragta derföre, att så många ryska fartyg få komma upp. Sedan konungen til slutet af månaden qvarstannat på Ulriksdal, lärer H. M:t skola söretaga en rutsch till Kristiania. Man har funnit det besynnerligt att professor Santesson, som egentligen är kirurg, blifvit anmodad närvara vid hertiginnans af Östergötland förlossning. Man har undrat hvarföre ej protessor Cederschjöld, som är accuchör dertill anmodats. Orsaken säges vara att den hertigliga familjen specielt hyser så stort förtroende för protessor S. Tilltölje derat har han emellertid nära en hel månad nödgats bo på Drottningholm, och endast undantagsvis någon dag, och då för en eller annan timma, kunnat hitresa för att tillse sina patienter, hvaremot hans tjenstgöring såsom ötverkirurg vid serafimerlasarettet legat nere, till stort bekymmer för alla dem, som der väntat och hoppats på hans biträde. I mitt förra bret uttalades den förmodan att grosshandlaren Schartau skulle atsäga sig valet till riksdagsman för hufvudstaden. Sa har ock skett. Kommer nu an på om husegaren Strömbom skall återigen vara benägen att uppoffra 5,000 rdr för hr Wallenbergs utestängande. Man skall dock ha särdeles godt om pengar, tör att såsom fallet varit med hr Strömbom göra en betydlig uppoffring för att kunna hindra hr Wallenbergs val. I alla händelser tror jag att hr W. blir vald. Anledningen till hr Strömboms ovilja mot hr W. säges vara, att han blitvit vägrad inträde såsom aktieegare i Enskilda Banken. Tullstyrelsens nyligen utnämnde sekreterare har gjort en carriere som anhängarne at det regelmässiga befordringsväsendet icke lära gilla. Ifrägavarande sekreterare, hvars nawn är Stenberg, har hittills icke varit embetsman. Anställd såsom docent i ostetik vid Upsala akademi och egande både grundliga och mångsidiga studier, har hans befordran vid universitetet gått trögt, hvilket alls icke bekymrat honom, emedan han eger tillräcklig enskild törmögenhet för att kunna lefva oberoende. För några år sedan anmodades hav at landshöfding v. Krwemer att blitva sekreterare i Upsala läns hushällningssällskap. Han mottog denna befattning och öfverraskade snart sällskapet med en berättelse ötver dess verksamhet, författad med stor talang, och det visade sig att han jemte sina öfriga studier, med törkärlek, men ganska anspråkslöst slagit sig på statsekonomi. Uppmärksamheten olef nu fästad på honom, och då tullkomiten midt under sitt arbete förlorade sin sekreterare, hr Ljungstedt, som befordrades till departements-chef, hvarigenom komiten rå kade i stor förlägenhet, så erbjöds befattningen åt hr Stenberg, som först efter mycken tvekan mottog den. Han grep ver