Göteborgsposten – 9 augusti 1865, sida 2

en verklig lycka. Det är en fördom hos oss, och den satsen är icke ifrån i går, att skuld lifvar upp; man kan ej bli för mycket lifvad! Se England! huru har icke dess skuld af 20 milliarder riktat det. Emellertid uppstår efter hand en ny skola af statsekonomer, hvilken anser det att vara skyldig, icke vara detsamma som att ega, och att England skulle kunna riktat sig oaktadt sin skuld och icke i följd af sin skuld. Det är i dessa statsekonomers ögon, som den amerikanska fördomen emot skulden har betydelse; de, som prisa lånandet, se deri endast en excentricitet. Hvad oss sjelfva beträffar, hysa vi gerna förtroende till amerikanarnes ekonomiska instinkt; man kan ej frånkänna dem förmåga att skapa välstånd; i det fallet ha de genomgått sina bros, och om de kunnat, vore det än blott ett ögonblick, tänka på att betala skulden genom subskription, är det ett bevis på att de anse en nationalskuld vara ett hinder ej allenast för det offentliga, utan äfven för det enskilda välståndet. Under det att skulden hos oss sträfvar till att allt mer och mer bli ett normalt tillstånd, ett lifsvilkor för nationen, anses den i Amerika ännu för en osundhet, från hvilken man så fort som möjligt bör göra sig fri. Hvaraf denna olikhet i äsigter? I Frankrike, såsom i nästan alla Europas stater, tynger skatren åtminstone lika mycket på de fattiga som på de rika, om icke mer: i Amerika bli de fattiga skonade så mycket som möjligt; de väsentligaste skatterna äro direkta och omsorgsfullt fördelade; den enda något betydande skatt. som upptages af regeringen, är inkomstskatten: den betalas endast ifrån en inkomst af 3,240 fres och växer progressivt, alltsom förmögenheten stiger. Det är Napoleon, som först gifvit fart åt den stora lösen: Skatten dödar, skulden gör lefvande. Hvarför dödar skatten? Derför att den är illa fördelad. Hvarför synes skulden lifva? till en del och för en tid upprättar irringarne med skatten. Men der skatten är väl ordnad, d. v. s. der den knappast tynger på de fattiga och produktiva klasserna inom nationen, för att icke kräfva uppoffringar af andra än dem, som kunna bära dem, såsom förhållandet är i Amerika, der synes skulden vara hvad den verkligen är, en dölstyngd som i mycket hämmar produktions och handelsrörelsen. Och se der, hvarföre amerikanarne, helt stolta öfver att ha en skuld lika stor som tre fjerdedelar af Englands, likväl gerna skulle vilja bli befriade derifrån. Så långt det franska bladet, hvilket dock lemnat ur räkningen många andra förhållanden i Europa, hvilka mycket medverkat till den stora beskattningen och således äfven skuldsättningssystemets nu så herrligt florerande tillstånd. Bland annat torde äfven följande siffror tala något, hvilka beteckna, enligt en i regerande europeiska suveränernas civillistor: Czaren at Ryssland och de 26 medlemmarne af hans tamilj uppbära årligen 42,582,225 fres. Sultanen i Turkiet och hans anförvandter 33,347,050 francs. Kejserliga huset i Österrike (32 personer) 19,019,675 sranes. Konungen af Italien 16, 850, 000 fres. Drottningen af Spanien och hennes hus (32 personer) 13.087,500 fres. I England (13 personer) 1 l, 750,000 fres. I Preussen (23 personer) 1 1,750, 000 sres. I Bayern (13 personer) 6,240, 825 äres. I Belgien (6 personer) 4,201,400 fres. Kejsaren af Frankrike uppbär 25 millioner. Det är vackra summor redan dessa. lemna ur räkningen de mindre och fattigare länderna, ehuru naturligen hos dem apanage; summorna måste tynga mer än hos de större eller rikare. Dessa millioner kan Amerika helt enkelt stryka i sin utgiftsbudget. Å franska lägret i Chalons, som i år står under befäl af marskalk Niel, har utförts en fältmanöver, hvilken föreställde slaget vid Marengo, efter en af marskalken sjelf utkastad plan. Marengo representerades af en skog, och den slätt, som på denna plats skall föreställa Lombardiets slätter, erbjöd i början af bataljen den vackra anblicken af en armö om 10 å 12,000 man, som manövrerade tillsammans. Under framställningen af slaget upprepade kavalleriet de kavallerichocker, som uttördes af Kellerman och De Champeaux i det ögonblick då Desaix, marscherande fram under kanonernas dån, oväntadt öfverföll de österrikiska trupperna. Paris har i dagarne besök af en på sitt sätt remarkabel personlighet, neml. den spanska dansösen Petra Camara, som för nära 15 år sedan först visade sig för parisarne på Gymnase Cachuckans egendomliga beha e. gåst, neml. ett mycket stort species af den bilhöfdade hajen (Zygena malleus), hvilken lyckligt fångades vid Ilfracombe, der han just roade sig med att slå bland skären i närheten af damernas badställe. Den ovälkomne kavaljeren mätte 13 fot 7 tum i längd, 7 fot 2 t. i omkrets bakom pectoralfenorna och 3 t. 3 t. mellan ögonen, hvilka voro nästan öfvertäckta med parasitiska erustacåer. Såvidt man vet, har på britiska kusten denna fisk endast visat sig en gång, neml. nära Yarmouth år 1825. england utkommen diplomatisk annuaire, de Emedan den Vi Till England har ock kommit en ovanlig