Göteborgsposten – 26 juli 1865, sida 1

FAÄä1T m. sl., till den af aderton personer bestående mellangrupp, som kallades de uafhengige, och hvilkens program för öfrigt pekade åtskilliga grader längre mot norden, än något bland de öfriga partierna. I riksdagsförhandlingarna deltog Kofod mest, då undervisningsfrågor och liknande ämnen voro före. Hans bemödanden för modersmålets renhet och goda behandsling i riksdagens lagarbeten blefvo helt visst ej utan frukt. Å Under sin verksamhet som riksdagsman idkade Kofod ihärdiga studier. Köpenhamns utmärkta veten skapliga samlingar kommo honom dervid väl till pass Afven mellan riksdagssessionerna, hvilka räcka tre månader, vistades han i hufvudstaden, sedan kultusministeriet beviljat honom ett treårigt stipendium fö fortsatt studium af nordens språk och litteraturer hvarvid han hade till ledare och radgifvare N. M. Petersen, Konr. Gislason, Gudbrand Vigfusson och Stephens af hvilka den förstnämnde i ett på embetets vågnar utfärdadt intyg, som jemte andra handlingar benäger lemnats oss till genomseende, i de mest erkännande ordalag yttrar sig om Kofods grundliga insigter, hvilka ytterligare vitsordades med laudabilis för alla fack utom ett, då Kofod efter tre och ett halft års förberedelser underkastade sig det honom aliggande kunskapsprof i fornnordiska, svenska och dansk-norska spräken, spräkhistoria och litteratur. Ännu ett är fortsatte han dessa studier, medan han derjemte förberedde studenter till den filologisk-historiska embetsexamen, undervisade på Blågårds privata seminarium, ja tillochmed läste isländska med vetgiriga ynglingar i den af Dagstelegrafens utgifvare C. V. Rimestad ledda s. k. Arbeiderforeningen af 18600, der han ock under större delen af sitt studentlif emellanåt höll talrikt besökta föreläsningar. Då mot slutet af 1863 krigets åskor åter började mullra, var Kofod en af de första som anmälde sig till frivillig tjenst i det förestående fälttåget. Försakande sin plats i folketingssalen, intog han snart en annan såsom kommandör för Danevirkebatteriet n:o 9. Den grundsats, Kofod utttalat i de orden, att ingen disciplin är starkare än aktningens och tillgifvenhetens: den trotsar vatten och eld, faror och död, har ban utan tvifvel orubbligt tillämpat. Hvarken som underofficer eller olficer har han någonsin haft anledning att anklaga eller äska straff å någon bland sine underordnade. Den mörka Februariqvällen, då Danevirke oivergass, greto hans soldater som barn, men sökte trösta den omtyckte förmannen med hoppet om att fråkas igen på det återvunna Danevirke. I försvaret af Dyppel deltog Kofod som halfbatteri-kommandör vid andra fältbatteriet och tjente i samma egenskap vid första fältbatteriet på Als och på Fyen. Sedan riksrådet godkänt fredsslutet, afgick Kofod från den aktiva armen med de fördel: ktigaste vitsord från sina förmän. Som hans plats i folketinget var upptagen af annan man sökte han och fick permission på ett halft år. Han begaf sig nu (förl. höst) till Sverige, för att på stället inhemta närmare kännedom om vårt land och dess institutioner och för att här sprida kunskap om danska och allmänt-nordiska förhållanden. I detta syftemål har han tid efter annan besökt och hållit. föreläsningar i Göteborg, Wenersborg, Stockholm, Upsala, Ystad. I Göteborg hade han en väsentlig del i stiftandet af derv. Nordiska Förening, liksom han i Stockholm verksamt deltagit i Nordiska Nationalföreningens förhandlingar. Sjelf anser Kofod det offentliga, folkeliga föredraget för sitt rätta element. Måhända skola derföre alstren af hans penna aldrig blifva starka till sidotal, men helt visst skola de vittna alla, såsom de hittills gjort, om ädel anda och håg, grundlighet, poetisk lyftning och smak. För att ej tala om en mängd bidrag till Nordisk Skoletidende, Fedrelandet, Danmark, Ude och Hjemme, Folkets Avis och flere danska landsortstidningar, har han utgifvit Dansk stave-og Ixsebog, Grundtrak af den danske sproglere och, under pseudonymen Erik Broby, en Modersmälets sproglere samt slutligen Danebrog, ugeblad for nordisk solkeoplysning. Om värdet af Köfods poetiska smästycken — vi erinra oss bland flere ett Till Danmarke d. 18 juni 1864, en verklig diktens äkta perla, och ett Til reaktionen? — har en fullt behörig domare uttalat sig, C. Ploug, som gifvit åtskilliga af dem en hedersplats i Fedrelandet. En Hilsen fra Danmark, införd i Göteborgsposten den 4 november förlidet år med anledning af svensk-norska unionsfesten, hör till det bästa bland det myckna, som jöngs och talades på denna minnesvärda dag. Sjelf ter han emellertid ringa eller ingen vigt vid sitt skaldskap. Derföre hvila otryckta bland hans papper en hel del förträffliga saker, som kanske aldrig skola se dagen, bland annat en liten samling sonetter, af hvilka vi en annan gång skola meddela ett par, ej såsom samlingens bästa stycken, utan såsom prof på den idealistiska verldsåskådning och den humor i uppfattningea, som utmärka författaren, talaren och mannen. Efter återkomsten till sin fäderneö har Kofod varit inkallad till ett krigsstabsförhör och torde blifva stäld inför krigsrätt. Han anklagas att hafva i sina här i Stockholm hållna föreläsningar begagnat uttryck . som ej äro passande för en officer. Anklagelsen stödjer sig på en tidningsartikel af en svensk generalmajor. ö A. H. ö