Göteborgsposten – 12 juli 1865, sida 2

Ni skola se henne och besluta er. Ni gå nedat stranden och passera förbi henne Det är som det bör vara; man skall ej köpa grisen i säcken, som ni vet. Men supponerar hon ej skulle falla mig i smaken alls? M:me svarade med ett föraktligt leende: — Mycket bra! Då någon annan ej vara så Svär att behaga, som ni snart skola finna. — Någon annan skulle fika efter henne, menar ni? sade den unge mannen med en oroligt forskande blick i den franska qvinnans listiga ansigte. Jag menar precist — hvad jag menar, svarade m:me med en retsam paus mellan de rå tankstrecket utvisar. — Se å, gamla flicka, inga af era gamla krumbugter, om jag skall stå här och lyssna på er. Kan ni inte sjunga ut hvad ni har att säga? Det är någon som har förgapat sig i henne, inte sannt? — Eh, bien; jag supponerar vara nagon. — Det är väl bra det, ni supponerar, och jag supponerar — vi kunna alla supponera, törmodar jag; men det kommer man ej långt med. Och mig säger ni, att flickan är uppfostrad i enslighet, och att det så kommer att förbli tills ni gjort hennes uppfostran — en förträflig uppfostran lär det bli! Han skrattade och betraktade m:me med en kande blick M:me smålog men såg farlig ut. — Jag ser inte hvartöre hon inte kan vänta en smula; och hvad tusan skall man brådska för? Jag brådskar al0