Göteborgsposten – 11 juli 1865, sida 1

ni veta er far är mycket gammal för ha så ung slicka som ni. Ah, oui, han är gammal man och så osäkert lifvet! Har han gjort sitt testamente? Ivarje man, i synnerhet så rik som han, borde ha gjort sitt testamente. — Det är ej brådtom dermed, m:me, det är fullt ligt tillräcklig tid dertili, då hans helsa börjar försv — Men har han verkligen gjort intet testamen — Jag vet verkligen icke m:me. omagas ägald. — — Ah lilla skalk, ni icke vilja säga — men ni icke vara så okunnig ni låtsa vara. Nej, nej ni veta alltsam-. mans. Nå tala om det för mig — det vara till er egen fördel. Huru hans testamente lyda, och när skref han? — Men m:me, jag vet verkligen ingenting derom Jag kan ej säga om det fiannes ett testamente eller ej, Låt oss tala om någonting annat. — Men barn, det icke vilja döda mon-icur Ruthyn för att han göra testamente; han ej skola komma att ligga här en dag snarare för den orsaken, men ni kunna förlora stor del förmögenhet om han ej göra testamente. Skulle var. mycket bedröfligt, eh? — Jug känner verkligen ingenting om hans testamente. Om min far har gjort något sådant, har hun aldrig talt om det för mig. Jag känner att han älskar mig — det är nog. — Ah! sådan liten gås — ni vara mycket väl underrättad, det icke tvifvel om. Se så, lilla envisa, tala om för mig, annars jag bryta ert lilla finger. Säg alltsammans. — Jag känner intet om min fars testamente. Ni vet