—— — —— — Oh! jag afskyr dessa munkar! mumlade konungen då han blifvit ensam. Crillon återkom en minut derefter åtföljd af en munk. Henrik gjorde först en rörelse af vedervilja, men då munken upplyfte sin kapuschon uppgaf han ett rop af förvåning. — Mauvepin! sade han. — Jag sjelf, Sire. — Hvarifrån kommer du? — Från Paris. — — Och hvarför har du tagit en sådan förklädnad? — Emedan det är mycket lättare att komma ut ur Paris klädd som munk än som soldat. — Deri torde du nog ha rätt . i — Och jag kan säga er, Sire, tillade Mauvepin, att jag har för afsigt att äfven hädanefter återkomma till Saint-Cloud under denna förklädnad. — Alltid? — Jag menar till dess ers majestät kan återinträda i Louvren. — Ja måtte det ej dröja länge. Ä — Jag sade nyss till hans majestät, yttade Crillon, att om tre dagar skulle man kunna göra anfall. . — Ja tillochmed om fyrtioåtta timmar, chevalier. — Hvad säger ni? — Jo hör på, chevalier. Borgrarne skola göra motstånd om man anfaller ... — Det är en gifven sak. . . — Nen för att kunna göra ett energiskt motstånd