Göteborgsposten – 15 juni 1865, sida 1

— Tala! — Det vore att återkalla enkedrottningen. — Men jag har ingalunda förvisat henne, och då min mor öfvergifvit mig ... — Så är det utan tvifvel emedan ers majestät ej trodde sig ha något behof af hennes råd, inföll Crillon. Konungen suckade. — Enkedrottning Catharina gifver bittre råd än jag, Sire, men jag skulle vilja hålla vad att hon är af min åsigt. — I hvad afseende? — Hon skulle råda ers majestät att uppskjuta belägringen af Paris. — Du tror det? — Jag är säker derpå. — Men i hvad ändamål? — Sire, sade Crillon, jag vädjar till ers majestäts minnen. — Låt höra? . — Ers majestät erinrar sig Mauvepin? — Stackars Mauvepin! sade Henrik, han var qvick och roade mig ... Dessutom var han en förträfflig politiker. — Jag tror det, Sire, och han skulle mycket bättro än jag kunnat förklara ers majestät fördelen af att låta parisarne hållas ännu en tid och medgifva dem den lilla tillfredsställelsen att ha en provisorisk konung. — Huru! provisorisk? uthrast Henrik III, som fann ordet underligt. (Forts.)