Göteborgsposten – 14 juni 1865, sida 2

G 2— —— herr och veklingar, sådana som dEpernon; men när mina tjenster kunna vara nyttiga, kan man alltid vara säker att få se mig i ers majestäts omgifning. — Tack min gode Crillon, sade konungen räckande honom handen. VI. Henrik III var så föga bortskämd af lyckan sedan några år tillbaka att han betraktade Crillons ankomst såsom en tilldragelse af lyckligaste beskaffenhet. — Verkligen, min gamle vän, sade han i det han lät den tappre krigaren kyssa hans hand, ni kommer tillbaka till mig.? — Ja, ers majestät. — Ah! det är visst och sannt, jag har stort behof af er. — Siro, sade Crillon, jag tror att ers majestät alltid haft behof af mig — Verkligen, utbrast konungen. Det kan vara ganska möjligt, tillade han med en viss ödmjukhet. — Men, fortfor Crillon, det hände ofta att ers majestät trodde att mina råd skulle leda till olycka, och derföre har jag aflägsnat mig. Det var det bästa jag kunde göra. — Men, min gode Crillon, sade konungen, det är bra längesedan, tycker jag. — Fem år, Sire. (Forts.)