Göteborgsposten – 14 juni 1865, sida 2

-gen, hvilket dock icke var särdeles oroande. Dårarande prins Louis Napoleon, nu kejsar Napoleon III, skref neml. uti en oppositionel . tidning i Juni 1843: .Det har nyligen bevisats genom siffror, att budets sedan 1830 öfverstigit (det första) kejsardömets sadgets; så att, äfven med tillägg af de 2.000 milli. joner som betaltes af restaurationen till främmande ! makter för invasionens omkostnader, kejsardömets utgifter likväl med mer än 1,000 millioner understego den nuvarande regeringens. Vigtigast är dock att alla de under restaurationen hopade resurser åtgått. De 1,500 millionerna ur amorteringsfonden, de i sparbanskerva befintliga summor, en betydlig del af statens I skogar, allt har gått åt, för att bestrida omkostnaderna för företag, hvilka äro alldeles gagnlösa; och den Jallmänna skulden har ökats med en betydande summa. Dessa äro de skäl, hvarför vårt land, som för icke så längesedan var så äradt och aktadt, nu är ett soremal för Europas åtlöje, Amorteringsfond, skogar, gagnlösa företag, stora armåer i sredstidÅ c. äro just de punkter, till hvilka oppositionen i våra dagar soch äfven många af majoriteten mycket hålla sig. Prins Napoleon skref lugnt om dessa saker; men han tager munnen full, då han uppräknade hvad annat ondt Frankrike. hade att af sina förtryckare utstå. Nu(1848) — skrifver han — kan den lägste regeringsagent kasta franska medborgare i fängelse och låta dem der förblifva i flera månader och taga dem ifrån deras naturliga domare. Ja, mer än 20 personer få icke komma tillsammans, för att tala om sina angelägenheter; och — men listan på de abnormiteter, som prinsen uppräknar, är stor. Hans harm mot Juliregeringen; var berättigad af dessa anledningar men då är äfven oppositionens harm mot honom berättigad. Kejsaren anlände till Paris d. 10 d:s kl. 1, 6 e. m. och begaf sig genast till Tuilerierna. Kejsarinnan och den kejserlige prinsen reste honom till mötes i Fontainebleau. I Paris voro gatorna uppfyllda af en oöfverskådlig menniskomassa och åtskilliga hus prydligt dekorerade. Thiers, som ifrigt försvarar det verldsliga påfvedömet, har från Pius IX till tack derför erhållit i present en samling af grafstickelns mästerstycken, Roms mest betydande konstverk. Så smickrande denna artighetsbetygelse än kan anses, skall den dock något minska glansen i den gloria som Thiers finanstal törskaffat honom. Att predika om sparsamhet, men likväl vilja, att franska trupperna skola qvarblifva i Rom, det är för inkonseqvent, och påfven sjelf har blottat svagheten. Grefvo Lagrange, hvars häst Gladiateur vann högsta priset vid sista kappränningen i London, har med anledning deraf erhållit en egenhändig lyckönskningsskrifvelse från kejsaren jemto Hederslegionens kommendörskors. I Englands hufvudstad gör den rådande hettan underverk. På torgen ser man jordgubbar så stora som valnötter och i parlamentet läggas femtio penningebevillningsposter på en enda afton, färdiga till uppätning, för regeringens fötter. Om det fortfar i samma tempo, kan parlamentets upplösning ega rum före d. 15 i nästa månad. Ällt beror af temperaturen. Under hettan kan man hvarken opponera eller interpellera. Man gör undan de oundgängligt nödvändiga affärerna och är glad öfver att komma ut i det fria, för att få andas frisk luft. D. 8 d:s egde den nye erkebiskopens af Westminster, d:r Henry Edward Mannings intallering rum i katolska kyrkan i Moorfields, London. Den heliga förrättningen utfördes af viskop Ullathorne från Birmingham under medverkan af biskoparne från Newport och Salford. Sir Joseph Paxton, hvars död vi i går neddelade hade uppnått en ålder af 62 år och rar tödd i Bedfordshire. Från en mycket anpråkslös ställning, hade han genom flit och alang arbetat sig upp till rykte och ära. I rädgårdskonsten stod han bland sina engelska amtida sannolikt högst och i arkitekturen skall nan länge nämna hans namn som den mans, vilken gifvit första uppmaningen till uppföandet af större byggnader af glas och jern ch skapat en ny arkitektonisk stil för särkilda ändamål, Efter det han som ung man n tid stått i tjenst hos ethe Royal Horticulnral Society, grundlade han sitt rykte geom de praktfulla anläggningarne i Chatsworth, ertigens af Devonshire i Derbyshire belägna ods. Utom England blef hans namn först all;änt bekant, då utställningspalatset i Hyde ark år 1851 byggdes efter hans plan och tställningsförslaget, hvilket af brist på en pasinde byggnad hotade att göra fiasco räddaps från spott och hån. Sedan 1854 var Paxn liberal parlamentsledamot för Coventry. I Grasmere har vid 78 års ålder den akde läkaren och naturforskaren Sir John Ricidson aflidit. Han var förf. till-Fanna Boalis Americana, ÅLoological Appendix to r Edward Parrys Second Voyage och lchology of the Voyage of the Erebus the Terr and tha 112 5