Göteborgsposten – 9 juni 1865, sida 1

sköna— säger Eqn så blygsamt — skall beskylla oss för smicker, då vi säga att de symboler, som pryda namnchiffern på titelvignetten, äro betecknande icke blott för den höge Författarens ställning inom samhället, utan äfven för hans litterära personlighet; att en krona, spira och lager tillkomma honom äfven såsom ett pris inom det skönas läger. Detta äckliga smicker som Eqn nedlägger tör skaldens i kungaborgens fötter, tager sig ytterst komiskt ut, om man erinrar sig huru skoningslöst samme Eqn behandlar vindskammarskaldernas produkter. Mot dessa rasar han som en tiger, eller rättare sagdt som ett myrlejon, för dem har han naturligtvis sällan ett uppmuntrande ord; men deras namnchiffer äro ju också så anspråkslösa! Möjligen har det undfallit er uppmärksamhet, att åtskilliga af de enskilda bankerna i landsorten, hvilka nyligen bildats, försett sig med tjenstemän från Stockholms Enskilda bank. Denna omständighet torde bevisa att nämnde bank är en god skola för dylika funktionärer. Man säger att denna banks bokföring är ett mönster för enkelhet, och att alla som der anställas blifva vanda vid strängt arbete och en exemplarisk ordning. Det är också af detta skäl, som Enskilda banken i Stockholm relatift till sin vidsträckta affärsrörelse kan skötas med en så ringa personal. — Det anar mig att många år icke skola förflyta innan ett helt annat system för befordringsväsendet, än det nu gällande, måste införas i Rikets Ständers bank. Såsom kompetens för inträde der fordras nu att hafva tagit kameral-examen, eller som den heter på det akademiska språket, examen för inträde i rikets räkenskapsverk. Men med denna examen är så illa beställdt, att de som taga den, icke hafva den ringaste kunskap i bokföring. Och när så en ung man äfven med vackert examensbetyg, inträder i banken, är han fullkomligt rudis i allt bokhålleri. Ett af de båda: antingen skall denna examen innebära bekräftelse på insigter i bokföring, eller ock skall den icke medföra kompetens för inträde i Banken. Jag kan icke föreställa mig annat, än att Banken med tiden kommer att betraktas icke som ett statens embetsverk utan helt enkelt som ett statens räkenskapskontor, der de i räkenskapsoch affärsväsendet kunnigaste och skickligaste kunna vinna anställning, precist som på andra affärskontor. Sedan fru Michaöli erhöll en gyllne krans af beundrare och vänner, gick det icke an att lemna fru Hvasser, som också är en stor talang, obelönad. Hon erhöll en extra recett vid kungliga teatern, och vid representationens slut lät konungen tillställa henne guldmedaljen Ålitteris artibus. Fru och hr Hvasser bebo vid Ulriksdal en täck villa som konungen ej blott låtit bygga åt dem, utan äfven möblerat. De besökas ofta af konungen som kommer och går — ÄFprecist som en annan menniska. Den kungliga familjens sommarsejour lärer icke ännu vara definitift reglerad. Att konungen före afresan till Axevalla begifver sig jemte drottningen och prinsessan Lovisa till Beckaskog, är redan bekant, äfvensom att de begge senare under lägret qvarblifva på Beckaskog, hvarigenom, i fall några främmande furstar besöka Axevalla, hvilket icke lärer vara så alldeles säkert, dessa, om de vilja utsträcka resan till hufvudstaden, kunna der uppträda mera ogeneradt. Ryktet att konungen längre fram skall besöka aågon utländsk badort har åtskilliga skäl för sig, och kan i det minsta ännu anses ganska sannolikt. Enkedrottningen kommer att hela sommaren vistas på Drottningholm, men ernar under tiden göra ett besök på Tullgarn på en eller annan