Göteborgsposten – 17 maj 1865, sida 1

Article Image
Landtbruksakademien hade sistl. Lor dags afton sin vanliga måndagssammankoms 1 Stockholm, for hvilken sammankomst D. N redogör sålunda: Sedan sekreteraren uppläst protokollet från förrsammankomsten, helsade ordf. de senast invalda ledamöterna välkomna, hvwrelter redogjordes för akademicns räkenskaper äfvensom för experimentalfältets serskilda ekonomi. Till revisorer af ofvannämnda iäkenskaper utsagos derefter generaldirektör Ros och brukspatron Rönqvist. Ordf. förmälde vidare, att akademien fått emottaga modeller till fiskodlingsappaater, som nu förevisades al sekreteraren, hvilken äfven meddelade en notis om inpiantering af hafslax i iusjöar. Med anledning utaf ou dansk afhandling om smörberedning hölls ett söredrag, hvarati Jomfördes de hittills använda olika osworberednings-metoderna inom olika länder. En afhandling af gencraldirektor Huss om kallets bruk och missbruk? hade blifvit inlemnad. Prof. Auderssonr, som på akademiens bekostnad besökt den senaste utställningen af hortikulturalster i Amsterdam, redogjorde derefter i ett intressant föredrag för sin resa. Han beskref expositionan sasom särdeles utmärkt och soretedd en allt hvad genom konst kunnat astadkommas i trä soch blomsterodling. Hvad Holland särskildt beträftade, ans det ingalunda stå på den höga ståndpunkt al fi barhet man hittills antagit. Från svenska trädgårdsföreningen i Stockholm bade till expositionen varit sänd en vacker samling af ympqvistar m. m., som dock i anscende till den sena framkomsten icke erhöll någon fördelaktig plats vid expositionen, utan endast rskildt tillfälle förevisades för nagra personer som särskildt intresserade sig för Sverge. Prof Andersson skulle vid en följande sammankomst sortsätta sin framställning. En kort underrättelse lemnades om de märkliga och lyckade försök som i Frankrike blifvit gjorda med en metod att vid djurafvel på förhand bestämma djurets blifvande kön. Sammankomsten varade omkring tvenne timmar. Litterärt. Fjerde delen af Aug. Blanches Bilder ur verkligheten har i dagarne utkommit i bokhandeln, en utan tvitvel välkommen uyhet för den utmärkte och populäre författarens vidsträckta läsarekrets. Novemberbröderne. Till firande af Gustaf II Adolss dödsdag d. 6 Nov. stiftade borgerskapet i Upsala 1832 ett sällskap, benämndt Novemberbröderna, med uppgist att efter fuligjorda inbetalningar lemna delegarne begratningshjelp, vid mannens frånfälle 75 och och vid hustruns 37!(, rdr. Jemlikt sällskapets stadgar hafva endast borgare varit hittills berättigade att blifva Novemberbröder. Men vid nyligen hållet sammanträde beslöts att i dessa stadgar skulle framför ordet borgare sättas det lilla ordet med, så att alla medborgare i samhället numera ega rättighet att i sällskapet ingå. Det eger redan en fond af öfver 10,000 rdr. Westmanlands-Dala-jernvägen. I Hedemora hade d. 5 d:s de båda jernvägskomitåerna, som af landstingen i Westerås och Falu län blifvit utsedde för undersökning at en jernväg mellan Westerås och Siljan, sitt första gemensamma sammanträde; men enär me af Westmanlands-komitcens ledamöter, trih. Tersmeden och K. Åkerhjelm, voro förhindrade att sammanträdet bevista, ansågo sig de närvarande ej kunna satta något beslut i sråga om vägens sträckning. Dock lärer öfverenskommelse träflats att, i enlighet med af landstinget i Westerås sattadt beslut, aflåta en skritvelse till K. M:t med anhållan om proposition till rikets ständer vid nästa rikslag om en statsbanas dragande till Westmanland, i den riktning K. M:t kunde finna ämplig; och skola komiteernas ledamöter personligen till K. M:t öfverlemna petitionen i lenna syftning. Innan kort torde man i Westerås hafva att emotse en sammankomst if länets komitåärade, dervid några närmare )estämmelser om banans sträckning inom Westnanland lära komma att uppgöras. Ärsväxten på Öland. Från denna ö rifves d. 8 d:s till tidn. BKalmar?: Hade vi nyligen snö i oerhördt öfverslöd, så ha vi iuu så mycket större brist på regn. Rägarne ;e pinade och sjukliga ut, och den smula ne lerbörd som vankats, har varit alltför otilläcklig för att verka välgörande och lifvande. Med hög röst skulle vi instämma med de bekedliga smäländingarne, hvilka, då salig drottsing Desideria en gång under ett torkår reste xenom Wexiö, af några vederbörander tjokar voro dres erade att på franska uttrycka

17 maj 1865, sida 1

Thumbnail