Göteborgsposten – 31 mars 1865, sida 1

— Konungen har haft sina nöjen tillsammans med gunstlingar utan seder. Henrik III darrade och tänkte på sina stackars favoriter, som blifvit dödade i duell. — Herrar de Quelus, de Maugiron och de Schomberg, fortfor Mauvepin, hade till den grad upptagit ers majestät att ers majestät flydde sin gemål, drottningens sällskap. — Nå-ja! det är visst möjligt! ...mumlade konungen — Jag vet väl, fortfor Mauvepin, att ers majestät ej derför försummade sina pligter, att ers mujestät med nakna fötter följde processionerna och gisslade sig under fastan. men Gud fordrade ej allt detta af er, Sire. — Ah! du tror det? sade Henrik III. Hvad fordrade han då? — Att ni ej skulle öfvergifva er gemål, Louise af Savoyen, drottningen af Frankrike. — Verkligen! — Sire, sade Mauvepin i en ton af öfvertygelse, må ers majestät värdigas betrakta mig ett ögonblick. — Du är ej vacker, sade konungen med ett elakt småleende. — Jag är till och med puckelryggig, Sire. — Och är du icke äfven något kobent? — Det är mycket möjligt. — Nå hvarföre vill du då, att jag skall betrakta dig! — Endast för att ers majestät skall bli öfvertygac om en sak... — Hvilken då? — Att jag ingalunda hyser några förhoppningar on