Göteborgsposten – 21 mars 1865, sida 1

minst 1,000 rdr för hvarje representation kan detingas och genom teckning garanteras för alla 10 representationerna. Ilandelstraktaten med Frankrike. Den kurir, som medförer de svenska ratifikationslokumenterna till handelstraktaten med Frankrike, skulle i förgår på morgonen med snällåget afresa från Hamburg. Han borde således ha framkommit till Paris i går på aftonen. Ratiflkationen kommer naturligtvis att ske med allra första, hvadan troligen om få dagar traktatens ordalydelse blir synlig i Posttidningen. Vvitterhetstycken af svenska författare och författarinnor är titeln på ett i dagarne utkommet arbete, hvars förestående utgifvande för någon tid sedan omtalades och som säljes till förmån för pauvres honteux. Denna intressanta litterära nyhet har ännu ej anländt till Göteborgs bokhandel, men efter P.-T. meddela vi följande redogörelse för densamma: Utgifvarinnan, m:ll Octavia Carlån, har varit nog lycklig att främst i denna lilla bok få införa poemer af konungen, hertigen af Ostergötland och prinsessan Eugenia, en förmån, som redan i sig sjelf måste vara egnad att befordra det med bokens utgitfvande afsedda ädla och menniskovänliga syftemål; men läsaren skall otvifvelaktigt i likhet med oss finna dessa stycken i sig sjelfva ega, både hvad innehåll och form beträffar, ett poetiskt värde, som äfven utan den yttre glansen a höga namn skulle göra sig gällande. Vitaga oss friheten här nedan återgifva konungens poem: Elfdansen. Solen ej med sina gyllne strålar Mer från azurhvälsda himlen prålar, Aftonrodnan flytt och stjernan Framgär skygg och skär. Utan ljud sig insjöns vägor krusa Endast bäcken hörs på afständ brusa I den frid kring nejden råder; Natten kommen är! Lyssna! Rör den gamle Necken strängen? Nej, musiken kommer ifrån ängen, Sångaren är näktergalen Uti ekens topp; Och när tonerna, de klara, klinga, Fram ur skogens dunkla gömmor svinga Lätta, luftiga gestalter: Det är elfvors tropp! Öfver sommarstrå och blomstervippa Deras elfenhvita fötter trippa; Snart i gräset dansen börjar Utan minsta ljud. Vinden suckar ut i trädens krona, Kung och drottning uti ringen throna, Uti krona båda klädde Och i perlaskrud. Af den dagg, som sent i qvällen faller, Nektar skänks i skimrande krystaller; Drottningen kredensar drycken, Som kring laget går. Nu allt mer och mera yr blir balen, Flyttar ifrån ängen ned i dalen, Sprider sig i kedjor vindsnabbt Genom skog och snår. Bleka stjernan ifrån himlen nickar, Mellan löfvens galler månen blickar; Hemligt alla lunder fyllas Utaf ras och smek. Men när österns klara purpurstrimma Börjar bryta nattens svala dimma, Som en dröm är plötsligt lyktad Elfvors lätta lek. Poemet af prins Oscar: Vildsjöns rosbehandlar en i Schwarzwald gängse legend Aftontankar, af prinsessan Eugenia, är et litet stycke, som andas fin qvinlig upptattning och ädel, kristlig resignation. Mamsell Fred rika Bremer har bidragit med trenne stycker på prosa: Örninnan, för länge sedan tryckt men kanske mindre allmänt kändt än författa rinnans flesta öfriga arbeten, ttersta Do men, en drömsaga, samt De gamla och asy let. Vid Crusells graf är ett af B. vo Beskow försattadt poem, som med den Gu VN —— 0 —