Göteborgsposten – 20 mars 1865, sida 1

hjelfrusne skräddaremästaren från Honfleur, Malmö?) hvilken, jemte de vid lif varande 2 matroserna blifvit hitförd till staden. Den aflidnes lik var alldeles genomtruset och ansigtet, som småningom stelnat under kölden, utvisade att han varit en utmärkt vacker man; han hade på sig 500 rdr, hvilka af lotsarne öfverlemnats till hr konsul Boman. Af de (venne räddade matroserna var den ene, Beckman, son till en lots på Kosterön och af en ovanligt stark kroppsbyggnad, så att han vid bitkomsten kunde gå ute; men den andre, jung mannen, måste förblifva sängliggande. Beckman berättar om skeppsbrottet, att då briggen törsta gången stötte, hade kaptenen yttrat att de voro ohjelpligt förlorade, emedan de befunno sig inne i bränningarne; att skräddaren di bedt Beckman surra sig fast vid fockmasten, hvilket denne också gjort; att då fartyget stötte andra gången och stormasten gick öfver bord, hade Beckman, han visste icke huru, kommit upp i märsen på denna, der han höll sig fast, men öfverspolades oupphörligt af vågorna. Efter någon tids förlopp ropade han och frågade om några andra voro vid lif, då han oaktadt dånet srån bränningarne hörde svar trån flera olika punkter. Tid etter annan upprepade han dessa tillrop men för hvarje gång fick han allt tärre svar och slutligen intet. När dagen ändtligen inbröt var luften ovanligt tjock och dimmig; men längre fram på dagen kunde han dock urskilja kaptenen, skräddaren och jungmannen; han tillropade derpå den förstnämnde att han för all del skulle röra på sig för att bibehålla värmen, men han fick intet svar och kort derelter nedstörtade kaptenen och försvann i djupet. Jungmannen kunde icke svara, men han såg honom ännu röra sig något, Skräddaron deremot hade icke kunnat hålla sig vaken, utan somnat och i detta tillstånd stelnat, ty han var alldeles öfverhöljd med is. En ångbåt trån Fredrikshald, der fartyget var hemma, tor genast ut till stället och bergade hvad som kunde bergas at riggen m. m. Oaktadt de olyckliga betuno sig i denna svåra belägenhet i nära 36 timmar är det dock Beckmans öfvertygelse att ingen likgiltighot eller försummelse visats å lotsarnes sida, emedan den tjocka dimman hindrat dem ifrån att se så långt ut som der olyckan hände. Egendomshandel. 1 Gefle-Posten läses: Det berättas att 3 del i Woxna bruk med underlydande, samt Asbacka sågverk, beläget i Rollnäs, nyligen blifvit af hrr Grönvall C:o i Göteborg försåldt till ett engelskt hus, till okändt pris. Dock lära säljarne förbehållit sig rätt att inom viss tid återköpa ogendomarne, om de dertill skulle finna sig töranlåtne. Woxna eger stora skogstrakter och har under senaste åren bedritvit timmerafverkning i stor skala. Löjtnant Engelblom. Ur ett bret till A.B. trån sregatten Vanadis meddela vi följande: En landsman, underlöjtn. i svenska armen Engelblom, som på ett mer än vanligt utmärkt sätt hätdat svenskarnes namn lör tapperhet och lugn i faran, hade vi äran att lära känna, och är det endast fruktan att gå grann lagenheten för nära, som afhåller mig från att, efter hvad jag al våra gemensamma landsmän hörde, söka beskritva tör dig löjtn. Engelbloms hedrande tjenstetid i amerikanska armen, der han, försmående att söka inflytelscegande personers rekommendation, etter at! hafva volouterat som simpel karl, sjelt åt sig steg för steg vunnit hvarje befordran till och med officersfullmakten. Vid Deep Bottom! der han som korporal tjenstgjorde uti den a sen sanjunkare och åtta man bestående fanplu tonen, lyckades han, då regementet nödgades