Göteborgsposten – 14 mars 1865, sida 1

ör ej länge sedan voro också tjufvar hos en tpparslagare i Forsbäck och bortstulo omkring 0 rdr i penningar, en delbättre kläder och väfader, allt besparingar på ett idogt och sparamt lefverne. Äfven hos en fattig enka på Hesergs egor hafva dessa objudna gäster gjort viit, der deras ärende var till potatistörrådet; nen efter att väl hunnit med att sönderböka åset, blefvo de, dess bättre, af någon orsak skrämde från sitt förehafvande. Alnarps landtbruksinstitut. Vid Alnarys landtbruksinstitut har undervisning unler förra året meddelats åt 37 elever, deraf 1 frielever, samt åt 24 frilärlingar. Under iret hafva utexaminerats 8 elever och 12 lärungar, hvarjemte 4 elever afgått utan att afägga examen. 15 smeder hafva dessutom erhållit undervisning i ett förbättradt hofbeslag. Ny köping. K. M:t har d. 13 sistl. Februari förklarat lägenheten Nybro i Kalmar län för en fri och af stad oberoende köping. Borås-jernvägens snöplog. I Borås Tidning för i Lördags läses följande: Återigen bar uppehåll skett på stambanan, med anledning af snöyra och starkt snöfall. Till nästkommande vinter torde sannolikt detta hinder icke vara att befara. Hufvudanledningen till dessa uppehåll genom den myckna snön får man väl tillskrifva att man på stambanorna ej ännu fått något rätt tjenligt instrument för snöns bortskaffande; men som nu snart torde vara att förvänta, fastän man måhända ej ännu denna vinter kommer dermed i ordning. Vid Boråsbanan han ingen gång tåget blifvit serdeles fördröjdt eller på vägen blifvit stående i snön, då lokomotivet varit försedt med den vid Boräsbanans mekaniska verkstad förfärdigade och af banans trafikchef serdeles sinnrikt uttänkta snöplog. Visserligen har tågets ankomst till Borås från Herrljunga många gånger inträffat flera timmar efter den utsatta tiden; men detta dröjsmål har mindre varit en följd af hinder på Boråsbanan, än deraf att man inväntat stambanans tåg till Herrljunga på det att de med dessa åtföljande resande till Borås måtte kunna få medfölja och ej nödgas qvarblifva i Herrljunga vill nästa Boråstågs afgång derifran. Nu har man äfven för stambanornas räkning förskaflat sig ritning på denna plog, och tillägges sannolikt vid dylikas förfärdigande för stambanorna de förbättringar, som erfarenheten visat kunna ega rum. Vid norska stambanorna lärer denna snöplog äfven redan vara använd, och kallas den svenska snöplogen. Iden med denna snöplog är helt annorlunda än den vanliga, som användes för våra landsvägar, och endast skjuter snön åsido så att tillräcklig öppen körväg finnes; hvaremot snön på båda sidorna om plogen befinnes dubbelt hårdare hoppackad och vid förnyade plogningar blifvit så mycket svårare att ytterligare undanskjuta, då den förra hoppackade snön under tiden hunnit hopfrysa. Konstruktionen till Boräsbanans snöplog är deremot hemtad från den vanliga åkerplogen, som upplyfter den genomskurna jordremsan och lägger den ofvanpå den bredvid varande jordvallen. Men då åkerplogen endast upplägger den genomskurna jordremsan åt en sida, är deremot snöplogen från spetsen, som börjar upplyfta snön, försedd med vändskifvor åt båda sidorna, af den storlek, bredd och höjd att banan blifver fri och att bantäget obehindradt kan passera genom den undankastade snön. Denna snöplog är sastskrufvad framför lokomotivet med undra kanten ett par tum öfver vägskenorna. Då djup snö fallit och snöplogslokomotivet kommer framilande, kastar det snön, med utbredda vingar nästan som man ser en glada segla genom luften, på flera alnars afstånd från Big; och kastar den tillika öfver bredvid liggande snöväggen af 6 å 7 fots höjd När detta kan ega rum med Boråsbanans små lokomotiver, hvad skall ej då kunna blifva fallet med stambanornas stora grofva snabba lokomotiver, hvilka förhålla sig till Boräsbanans, som en grof stark dragonhäst mot en liten spinnkig ölänning. Endas då ovanligt mycket snö lagt sig i banspäret använde: snöplogslokomotivet ensamt till dess aflägsnande; vic mindre snöfall vidhänger äfven jernbantåget, uta att snön gör något serdeles hinder för dess fortkoms på bebörig tid. Vid mycket stora årisvor har skott ning dock ett par gånger användts. Bild af löjtn. Betzholtz. Ir Kierke gaards vaxkabinett, som f. n. förevisas i hri stianstad, har nyligen blifvit tillökt med et! vaxbild, föreställande den i senaste dansk kriget stupade tappre löjtnant C. Betzholz. ——