Göteborgsposten – 20 februari 1865, sida 1

VOTEKORKRG, D. F. BONNIERS 50UÄ1fFKUHF — — — Ä beroende af handeln emellan Ryssland och Siberien. Ett hotell är der uppfördt af Mercurii-ångbåtsbolaget, hvarest den resande betjenas mot mycket billiga priser. Det finnes omkring tre eng. mil från staden ett stort kanongjuteri, sysselsättande omkring 1,500 arbetare. Från Perm kan man blott färdas med postvagnar. Det finnes tre slags fordon som i allmänhet bär brukas. De äro telegan, en kärra med utseende snarlikt en båt inuti och hvilken utan särskild kostnad lemnas jemte posthästarne, men måste ombytas vid hvarje station; kibitkan, ett liknande fordon, men med en sufflett öfver bakre delen, samt slutligen tarantasen, ett förnämligare slags ekipage, lik den bakre hälften af en öppen landeau samt utsträckt för nedre delen af kroppen, så att man kan ligga ned i densamma i sin fulla längd. En läderfotsack betäcker kroppen och medelst ett läderförhänge kan man innesluta sig i densamma helt och hållet. Man kan således ha det varmt och behagligt under natten, förutsatt att denne resande medför en egen bädd. Då jag träffade en person som kom öfverens med mig att göra mig sällskap till Omsk, hyrde vi en tarantas i Jekaterinenburg och lemnade Perm d. 2 September. Ehuru vägen öfver Ural på många ställen är brant, är den likväl mycket god. Vägen är rikt beväxt med skog och erbjuder flera storartade utsigter. Som intet siberiskt åkdon är försedt med fjedrar, är skakningen i desamma ej särdeles behaglig tör den som första gången är utsatt för densamma. Vid centrallinien af Ural, hvilken delar de båda verldsdelarne, är uppförd en marmorobelisk, på hvars ena sida är inhugget det enda ordet Europa medan på den andra lika lakoniskt läses ÅAsien. Det enda huset i grannskapet är af trä och bebos af en skomakare och hans hustru. Den enda obehagligheten på denna del af vår resa var den att vår tarantas ena bakhjul gick sönder på omkring 40 eng. mils afstånd från Jekaterinenburg. Vår gamle kusk gick in i skogen och hemtade stammen af ett litet furuträd, hvilken han band fast vid vagnen så att axeln hvilade derpå och genom denna utväg lyckades vi hinna till nästa station, hvarest ett nytt hjul erhölls. Vid poststationerna fingo vi alltid något rätt ätbart till middag. Något sådant som ett hotell sanns icke och vi deltogo derföre i den måltid som familjen tillradt för eget behos. Vi hade sörsigtigtvis försett oss med vårt eget thå och socker, och ötverallt samt vid alla tider fingo vi förträfflig mjölk och grädde samt drägligt bröd. En panna med kokande vatten och theapparat lemnas på poststationerna till ett pris af tio kopek eller omkring 30 öre. Jekaterinenburg vid foten af Uralbergen är förnämsta staden i denna del at Siberien. Det tyckes vara en plats med affärer och drifver en betydlig handel med dyrbara stenar från bergen. En mängd försäljare trängde sig omkring mig utbjudande en mängd profver, af hvilka somliga voro vackra. I staden finnes ett myntverk för ryskt kopparmynt, ett kronan tillhörigt etablissement för slipande af ädelstenar samt äfven en fabrik för tillverkning at ångoch andra maskiner, hvilket sysselsätter 200 personer. Det ledes af en engelsman, mr Bisham. Medan jag var i Jekaterinenburg begagnade jag tilltallet, att besöka en guldvaskningsby. Jag fann förfaringssättet enkelt och att folket betalas eländigt. Etablissementet skall hvarje år sända 40 pud guld till Petersburg; men bönderna sägas få mera af den ötverblifna jorden än at den första vaskningen. Efter att ha gjort de för resan nödvändiga uppköpen, begåfvo vi oss d. 9 September i väg till Tumen. Vi sunno likväl, att någon tarantas ej fanns att hyra för denna del at