Göteborgsposten – 11 februari 1865, sida 1

Bref från Stockholm. (Korrespondens till Göteborgs-Posten.) Stockholm d. 8 Februari. I Söndags åtta dagar sedan — förlåt att jag går så långt tillbaka, men jag vågade ej inlåta mig på detta ämne i mitt förra bref för att ej göra det för långt — hade våra raska skarpskyttar sitt årsmöte, som i många afseenden var af ganska stor vigt. Det har uppstått en viss splittring inom kåren, yttrande sig hufvudsakligen i fråga om styrelsens sammansättning. Kanske finnas dock andra och djupare liggande orsaker härtill, fundsjuka och vissa ärelystna förmågors vredgade lynne för att de icke fått igenom allt hvad de föreslagit; kanske finnes det äfven hos somliga körborgade tankar på demagogische Umtriebe. Härmed vare nu huru som helst, så höll det på att blifva en ganska farlig strid på vår börssal den dagen. Här likasom i Göteborg består skarpskytteföreningens styrelse dels af valda medlemmar, dels af de sjelfskrifna kompanicheferna. Det ör denna sjelfskrifvenhet, kring hvilken striden rör sig; i de flesta fall förhatlig, skall den naturligtvis lätt kunna väcka ovilja inom en förening, som består af så många demokratiska elementer som den stockholmska. Det är också svårt nog att begripa nödvändigheten deraf. Att allting gått bra hittills är godt och väl, om det så förhåller sig, men bevisar ingenting; och det hufvudsakliga skälet derför, eller att styrelsen icke på annat sätt kan stå i någon direkt förbindelse med kompanierna, förefaller barnsligt. Det är väl sannt att styrelsen icke eger några lagliga medel att tvinga kompanierna till lydnad för sina beslut; men då den, huru den må blifva sammansatt, dock alltid kommer att tillsättas genom val (ty i trots af sjelfskrifvenheten hafva dock äfven kompanicheferna ursprungligen fått sitt uppdrag genom val), bör man väl antaga, att endast sålana personer inkomma i styrelsen, till hvilkas ledning föreningen hyser fullt förtroende och som således kunna göra sig åtlydda. Det är lock alldeles icke sagdt, att en person, som san vara särdeles lämplig till kompanichef, lerför kan duga till de administrativa och orsanisationsbestyr, hvarmed sjelfva öfversty