Göteborgsposten – 8 februari 1865, sida 3

Till kyrkotvisten har nu fogats ett nytt element, i det nemligen turkiske gesandten i Turin uti ett bref till parisertidn. Pays protesterat mot detta blads påstående, att katolska religionen är i Turkiet aktad — han protesterar åtminstone emot Roms uppfattning af denna religions väsende. Guizot bär mycket resigneradt — heter det — sitt nederlag inom den protestantiska menigheten i Paris. Samma dag han led nederlaget var om aftonen stor mottagning hos honom och han afgaf då det om ingenting mindre än kristlig undergifvenhet vittnande svaret: QÅue voulez vous — ils meont mis å la porte comme le Christ. För Guizot är dock nederlaget i alla hänseenden ett svårt slag. Den terräng, der det leds, var den enda, på hvilken han ännu kunde föra högt språk. Han eger numera icke den ringaste makt, och detta är svårt nog för en person, som är så herrsklysten. Patrie söker bevisa, att det skulle vara högst olägligt, om kammaren för mycket sysselsatte sig med de religiösa frågorna och tör dem glömde de materiela. — Det vill dock synas som att presterskapets ställning som korporation till staten är en materiel fråga. Statsrådet har i allmänt sammanträde diskuterat och antagit de framlagda vidt gående decentraliseringsåtgärderna. F. d. utrikesministern Thouvenel protesterar nu i Patrie mot denna tidnings uppgift, att han skulle vara död. Seineprefekten hr Haussmann, har for Paris kommunalråd meddelat sitt byggnadsförslag; han begär en vidsträcktare kredit om endast 400 millioner, på det de redan påbörjade arbetena i Paris må hinna slutas; staden de 100. Medelst denna summa skola kolossala arbeten utföras. Utom de under byggnad varande 14 katolska kyrkorna skola flera nya uppföras. Flera protestantiska kyrkor och tvenne synagogor skola äfven byggas. En del skolor likaledes, och Lycee Louis le Grand förflyttas till Rue Sevres, der nu ohjelpligt sjuka qvinnornas sjukhus är. Denna nybyggnad skall kosta 4 millioner. I Versailles har en grefvinna de Pleurre de Saint aflidit, 106 år gammal. Kejsar Napoleon har emottagit en deputation från komiten för de franska dramatiska skriftställarnes, litteratörernas, målarnes, gravörernas, bildhuggarnes och kompositörernas sällskaper. Deputationen fäste kejsarens uppmärksamhet på det inför kammaren framlagda lagförslaget ang. den litterära eganderätten, hvilket komitön ogillade, emedan nämnda eganderätt deri ännu icke fullt erkännes. Prins Murat, som nu uppgifvit att bli konung af Neapel, vill hålla sig skadeslös derigenom, att han reklamerar de domäner, som egts, i hans egenskap af konung, utaf hans tar, hvilken, sedan han förrådt Napoleon I, åter blef de allierade otrogen och dervid förlorade lif och krona. Han påstår, att de varit hans fars privategendom, fästän det fullständigt bevisats, att denne aldrig före sin neapolitanska tronbestigning egt något fäderneart. Man undrar om, inför hvilken rätt prinsen tänker draga denna fråga. Den piemontesiska regeringen är nu i besittning af dessa gods och vill sälja dem. Den klerikala Gazette de Franoe menar elakt nog, att prinsens rättigheter äro fullkomligt lika mycket grundade, som den italienska regeringens. I Marseille är en hemlighetsfull historia dagens samtalsämne. I ett hus vid Rue Tilsit upptäckte man neml. ett fruntimmer om 35 år, hvilket var inspärradt i ett mörktrum. Detta hus hade sedan flera år bebotts af en man med dennes hustru. Hon hade aflidit för ungefär två år sedan och mannen för 14 dagar sedan. Så länge han lefde hade han hos sig icke emottagit någon, och först efter hans död beträdde en främling tör första gången hans rum. Den påträffade var mycket nervös. Man kunde endast få ur henne, att hon var dotter till de båda makarne, att hon sedan sitt 11:te år bott i det mörka hålet och blitvit mycket misshandlad. Hon kände icke orsaken hvarför hon inspärrats och mindes ej heller att hon någonsin blifvit bättre behandlad. Hvilken betydande roll den bekante franske ovädersspåmannen Mathieu de la Dröme spelar, kan man finna deraf, att ordf. för Edsförbundets skyttefest-komitä hos honom gjort sig underrättad om den lämpligaste tidpukten för Schaffhausener-skyttefestens hållande. Mathieu de la Dröme har tillkännagifvit, att bästa tiden är nnder första hälften af Juli månad, emedan blott öfvergående åskväder då äro att vänta i det nordliga Schweiz. Grefven af Chambord låter i Paris sälja sin betydliga tafveloch kuriositetssamling. Från Italien skrifves, att efter flera jordskakningar JEtnas vulkan åter utbrutit, Lavan strömmar våldsamt ut ur kratern; flera byar sväfva i fara. I Turin har man kommit en intrig på spåren, hvilken nu sysselsätter allmänna upp1 1 1 das a 8 FR s 12 sjelf skall endast lemna de 300 mill., staten Ae — sm mm —FwobwPe — —L—— LA —— — 2— -— —