hemligheter, hvilket äfven skall i någon mån ha lyckats. Hon har nu på högre befallning måst lemna Turin. De i Turin timade oroligheterna ha skrämt deputerade kammaren, som är mestadels tom. Kommunalrådet i Ravenna har anslagit en större summa som bidrag till uppsättandet af ett minnesmärke åt Garibaldis modiga gemål, Annita, hvilken under återtåget från Rom till Ravenna dog i sin mans armar. Underrättelserna från Amerika äro daterade d. 19 jan. Det skrifves bl. a.: Den nya expeditionen mot Wilmington bar redan vunnit en afgjord framgång. D. 15:de öppnade amiral Porter ett häftigt bombardement mot Fort Fisher under general Terry, hvilken redan fått fast for på kusten, och företogo en stormning mot fästningsverken. En ursinnig kamp följde, hvilken varade i sju timmar och drog ut in på natten, tills det slutligen lyckades nordtrupperna, att uttränga besättningen och intaga fästet. Fienden drog sig tillbaka till landttungans yttersta spets, der han måste gifva sig åt de sörföljande angriparne. Äntalet af fångarne, hvilka såmedelst föllo i nordtruppernas händer, uppskattas till 2,500, af andra till 1,200 man. Alla verken söder om Fort Fisher äro i nordtruppernas händer, hvilka derigenom kommit i besittning af 72 kanoner. Nordtruppernas förlust uppgifves till 900 man. Fort Smith, på Smithes Island söder om New Inlet, har utrymts af sydtrupperna och förstörts, och samma dag passerade nordamiral Porters lätta kanonbåtar kanalen och ankrade i Cape Fear-floden. Nordgeneralen Sherman har skickat tvenne kårer under Howard till Beaufort, hvarifrån desamma framryckt mot Pocataligo vid Savannah-Charleston-banan, tvungit sydtrupperna till utrymning och d. 14 Jan. besatt platsen. På nordgeneral Grants venstra flygel (utanför Richmond) är det mycket lifligt och man väntar snara operationer. Leeis arme skall lida brist på proviant, i det jernvägsförbindelsen mellan Danville och Greensborough blifvit genom ihållande regn förstörd. Ett inom representanthuset i Washington väckt förslag om emottagandet och afsändandet af fredskommissarier har förkastats med 84 röster mot 51. General Grant har, på grund af Butlers påståeenden, inkallats inför kongresskomiten för krigsangelägenheter. Inom Nordamerikas Förenta Stater ha under de sista 10 åren timat inalles 1,037 jernvägsolyckor, hvarvid 1,682 personer dödats och 6,700 sårats. På ångbåtar skedde under samma tidrymd 244 olyckstall, hvarvid 2,997 personer omkommo och 1,089 sårades. Under år 1864 egde 294 eldsvådor rum, hvilka förorsakade en skada om 28 mill. dollars. I staden New-York blefvo under förl. år 100 menniskor mördade och 237 obekanta personer påträffades döda. Enligt underrättelser från Cuba hade öfver hundra plantageegare derstädes undertecknat en petition, hvilken uppmanar guvernören, att hos drottn. af Spanien, så mycket han förmår, arbeta till förmån för slafveriets upphäfvande. I Spanien väntas ny ministerkris. ÅÄnnu kan man ej sluta till, om det skall komma till en formlig brytning mellan Peru och Spanien eller icke. Det senare landets regering har, för att förstärka sin flotta i Peru, dit afsändt trenne fregatter. Peruanska kabinettet har förklarat sig vilja ingå på alla med rätt och billighet förenliga eftergitter, men vill heldre bringa de största offer, än underteckna nedsättande vilkor. Peruanska regeringen ledes i detta tall af syd amerikanska kongressens beslut. Denna förklarar den spansk-peruanska splittringen vara en sydamerikansk fråga och skall anse fientligheterna som ett angrevp mot alla sydrepublikerna. Från Grekland skritves, att Bulgaris, Maurocordatos, Trikupis och, Christides ha på den till Athen anlände prins Johans af GlUUkSborg förfrågan svarat antiministerielt och fientligt mot konungens från Danmark medförde rådgitvaro Sponneck. Ninistrarne ha besvärat sig häröfver hos konungen, som svarat, att ministron egde hans törtroende, alt prinsen, hans onhel, handlat godtyckligt utan hans bifall, och att prinsen ett par dagar derefter skulle afresa. Ryktena om oenighet mellan drottningen at England och hennes minister dyka åter upp. Orsaken skall vara drottningens fortfarande sorg och afskildhet från verlden, hvartill kommer, att hon i sommar ämnar sig till Coburg, hvilket är regeringen mycket emot. Grefve Russell skall i en note till franska regeringen ha föreslagit denna, att afsända med England en gemensamhetsnote till tyska stormakterna, hvari man på basis af nationalitetsprincipen begär det nordliga Slesvigs frånskiljande till förmån för Danmark. Frankrike har ej ingått på detta förslag, eme— 131 121 D 2 .