Göteborgsposten – 8 februari 1865, sida 1

as. För en stad med den folkmängd Göeborg efter föreningen komme att ega ch hvilken omedelbart efter densammas trälande i verket sannolikt kommer att uppgå ill omkring 50,000 menniskor, är det för beolkningens helsa och trefnad och jag vågar äga för dess sedliga utveckling af vigt, att Uom det bebyggda stadsområdet man i dess )medelbara grannskap eger tillgång till en lats, der isynnerhet den mindre väl lottade hesolkningen kan förskaffa sig en uppfriskande örströelse, utan att, såsom fallet alltför ofta ir, nödgas söka den å krogar och näringsställen. Genom att begagna hvad som ännu finnes osköfladt af den slottsskog, som i förra tider prydde de numera i allmänhet nakna slottsbergen, skulle Göteborg kunna erhålla enl. dylik lustpark och med det sinne för naturens försköning af hvilket stadens styrande lemnat så många hedrande prof, lider det icke något tvifvel att ju staden skulle låta sig angeläget vara att inom kort ha af slottsskogen bildat en prydnad ej blott för land och stad utan äfven en för massan af befolkningen upplifvande och förädlande förlustelseort. Hvad slutligen angår Kungsladugårdens hufvudgård med inoch utegor at tillsammans 490 tld 20,625 kpld samt ett bevillningstaxeringsvärde af rdr 100, 000 och för hvilken arrende: afgiften för sistl. år blifvit uppgifven till rdr 3.778: 80, så och enär jemlikt Riksdagsbeslutet d. 12 Nov. 1810 Kungsgårdar och Kungsladugårdar icke få till skatte försäljas och ej heller under evärdelig besittningsrätt upplåtas, så hemställer jag i underd. att den måtte för Kronans behot undantagas, men derjemte till staden upplåtas på arrende under 20 år eller den längsta tid som författningarne medgifva. Såsom indelningshafvare har jag till E. K. M:t redan d. 24 sistl. Nov. ingått med underd. ansökan om tillstånd att på 20 år få nämnde till boställe för Landshöfdingen i länet anslagne Kungsladugård utarrenderad, och något hinder från indelningshafvarens sida förefinnes sålunda icke, om än något sådant efter det förut åberopade nådiga brefvet d. 6 sistl. Maj kunnat af honom uppställas. Enligt hvad jag förut i underd. omnämnt är läget af de å Kungsladugårdens hufvudgård nu befintliga åbyggnader sådant, att de omgifvas och till en del inneslutas af åtskilliga skatteköpta, dels med boningshus, dels med dyrbara fabriksanläggningar försedde tomter, hvartill äfven kommer att åbyggnaderna ligga i utkanten at sinegorna och således i hög grad olämpligt, hvarföre det också inom längre eller kortare tid blir nödigt att förflytta dem till annan mera lämplig och för såväl den som angränsande anläggningar mindre eldfarlig plats och jag sanser derföre äfven att om staden, på sätt jag si underd. föreslagit skulle komma att på ar rende öfvertaga Kungsladugården, det bör med: gifvas staden såväl att verkställa en dylik flyttning af åbyggnaderna som ock att till tom ter indela så stor del at den hufvudgården till thörande mark som erfordras för att behöriger Iordna och indraga äfven denna del af första r den, der, å sjelfva inegorna till hufvudgårder tlen mängd bostäder redan befinnas uppförda a a den fattigare befolkningen, som af hutvudgår a dens arrendatorer fått sig byggnadsplatser upp låtna. Någon förlust för Kronan eller indel äåsningshafvaren kan näppeligen uppkomma der igenom att till staden upplåtes Kungsgårde -på 20-årigt arrende, helst om vid bestämman I det af den arrendesumma, staden vid hvarj i, ny arrendeperiod komme att utgöra, förfare as exempelvis sålunda, att sedan, på vanligt sä haf Kongl. Kammarkollegium maximioch mi 1I nimibeloppen blifvit bestämda, det öfverlemn: sl des åt en särskild nämnd, utsedd af E. K. M: I Befhde och Göteborgs Stadsfullmäktige, a