Göteborgsposten – 1 februari 1865, sida 1

Jöteborg nedtrycktes af de kommunala börlor, hvilka voro en följd af den vidlyftiga inlustriela och kommersiela verksamhet, som Jöteborg utvecklar, icke åtnjöte deremot svaande förmåner; Att af dessa bördor fattigvården vore den mest betungande, hvilket härflöte deraf, att största delen af den arbetspersonal, som användes vid fabriker, brädgårdar, skeppsvart n. fl. dylika inrättningar, tillhörande i G:borg bosatta personer, nedsatte sig i Carl Johans örsamling, der hyrorna vore billigare än i staden; Att församl. derföre äfven ansåge sig ega rättmätiga anspråk på att staden antingen i större mån, än som hittills skett, bidroge till anderhället af nämnde arbetspersonal då den hemfölle till fattigvården, eller ock medgåfve ullständig förening af sin fattigvård med församlingens; Att då församlingens innevånare icke utgjordes af landtbrukare, utan till största delen bestode af personer som idkade-stadsmannayrken, det icke vore lämpligt eller billigt att de lydde under landsrätt, hvarigenom de åtnjöte mindre fördelaktiga rättigheter, än de som voro förunnade Göteborgs innevånare; Att till följd af befintliga förhållanden, den begärda föreningen med staden icke skulle komma att för denna medföra särdeles ökade utgifter, isynnerhet som församlingen vore beredd att underkasta sig de billiga vilkor för föreningens åstadkommande, om hvilka öfverenskommelse med staden kunde träffas; samt slutligen Att få städer inom Riket, om ens någon, egde ett för handel och sjöfart mera passande läge än Carl Johans församling, men hvilket församlingen dock förhindrades att sig tillgodogöra så länge dess afsöndring från Göteborg fortfore. Öfver denna ansökan blefvo yttranden i nåder infordrade och i följande ordning afgitne, nemligen: Först och sedan Göteborgs borgerskap och öfrige innevånare blifvit å allmän rådstuga d. 25 Juli 1856 hörde, d. 26 Aug. s. å. at Göteborgs Drätselkommission, d. 2 Mars 1857 af stadens Rådhusrätt, d. 14 Sept. s. å. at dess Magistrat, hvilka samtliga och nufvudsakligen på den grund att föreningen skulle för staden medföra större utgifter och uppoffringar än som motsvarades af de fördelar som genom densamma kunde staden beredas, bestridt ansökningen i frågans dåvarande skick, men derjemte förklarat sig icke vilja motsätta sig frågans vidare utredning; samt vidare d. 10 Okt. 1857 af domhafvanden i Säfvedahls härad, d. 19 Nov. s. å. af häradsskrifvaren och d. 21 i samma månad af kronofogden i Göteborgs fögderi, hvilka åter i underdånighet förordat bifall till ansökningen, de båda senare under yrkande af ersättning för den förlust i imkomster som de skulle komma att vidkännas, hvarefter och sedan församlingens komiterade d. 21 Augusti 1858 öfver dessa utlåtanden afgifvit påminnelser, uti hvilka de sökt gendrifva de af Göteborgs myndigheter mot föreningen framställda invändningar, samtlige handlingar jemte underd. skrifvelse d. 29 Okt. 1858 till Å K. M:t öfverlemnades af E. K. M:ts Befhde, som dervid hemställde, att för ärendets fullständiga utredande detsamma på sätt fråga derom äfven vid den allmänna Rådstugan härstädes blifvit väckt, måtte hänskjutas till en komite af 8 ledamöter, valde till lika antal af staden och församlingen, hvilken komitå skulle hafva att afgifva gemensamt betänkande i ämnet, grundadt på noggranna undersökningar om alla de särskilda förhållanden, hvilka i E. K. M:ts Befhdes tanka måste på frågans slutliga afgörande hafva inverkan, och behagade E. K. M:t d. 3 Dec. 1858 till denna underd. hem