Göteborgsposten – 25 januari 1865, sida 2

Article Image
illa tilltygade o. s. v. En annan mjölnare höll på att blifva ihjälskjuten. Skott aflossades, och haglen träffade vagnskorgen. En dräng fick för en liten tid sedan en sten slungad mot hufvudet och skadades deraf illa, med mycket mera. Testmiddag. Ett större antal at Umeå stads innevånare gåfvo d. 5 d:s subskriberad festmåltid för landshöfding Munthe, som några dagar derefter lemnade samhället. Sjelfmord. D. 17 d:s beröfvade fabrikör Ekblad i Motala sig lifvet genom att afskära halsen. Man känner ej ännu med bestämdhet närmaste orsaken till sjelfmordet, men förmodar det vara inträffade ekonomiska bekymmer. — Hr Ekblad åtnjöt stort förtroende inom den kommun han tillhörde och var i många hänseenden en duglig medborgare. Presterskapet i Ofvansjö är törut tillräckligt kändt genom dess ryktbara kampanj mot solkundervisningen och tyckes fortfarande bli föremål för uppmärksamhet. Trenne hemmansegare i Ofvansjö hafva nemligen angifvit pastor och komminister i nämnde församling för åtskilliga tjenstefel. Den nordligaste tidning i verlden. Till förmån för skarpskytteföreningens all möjlig uppmuntran tarfvande kassa har i Haparanda utkommit en nyårs-muntrationstidning med namnet Nya Årligt Allehanda, redigerad af tvenne dervarande tjenstemän, hrr Theodor Grape och Georg Lundström. Detta tidningsföretag är troligen det nordligaste uti verlden, enär infödingarne uti Sibirien och på Grönland väl icke ega förmånen af en fri press. Väderleksspådomar för år 1865. Gotlands Tidning meddelar som vanligt vid hvarje års början dylika spådomar, i år af följande lydelse: 1. Niltonårsberäkningen. Två mäneykler jemföras; börande således årets väderlek öfverensstämma med den åren 1827 och 1846 inträffade väderleken. År 1827 var vintern allvarsam med ofta snö och yrväder, vårens första hälft ombytlig och sista hälft varm och torr, sommaren varm och torr, hösten i början varm och torr med litet regn mellanåt samt sedan kylig med snö och slask, afkastningen af åker och äng under medelmåttan, men i de flesta Sveriges landskap god. År 1846 var vintern ombytiig och mycket snö föll endast i medlet af februari, vintern ömsom blid och kall (blåsipporna utspruckna i slutet af mars), sommaren ganska varm och torr med vattenbrist på de flesta ställen, hösten för det mesta blid med föga blåst (snö och lindrig köld kort före julen), grödan mycket under medelmåttan oeh fisket klent. 2. Vintergatan förespår temligen jemn vinter. 3. Snöblomningen visar måttlig snö, Svinmjelten jemn vinter från och med januari, samt Sankt Martens gås likaledes stadigvarande kall vinter och derefter sen vår. 4. Bondpraktikan visar ostadig vinter, blid vår, torr sommar, kall höst, god gröda och någorlunda godt fiske. 5. Dittmars Väderlekslära förespår kall vinter, ombytlig vår, varm sommar och blid böst. 6. Herschels Tabell förespår kall och stormig vinter, föränderlig och ofta blåsig vår, dels vacker och dels regnig sommar samt vacker höst i förra och slaskig i senare hälften. Presterskapet och folkbeväpningen. Kyrkoherden Grape uti Karl Gustafs församling (Haparanda) har uppfunnit ett godt medel att öka skarpskyttarnes antal. Han ger åt hvar bondgosse, som deltager uti ötningarne, en splitter ny uniformsmössa med tillbehör af kokard m. m. Detta verkar och han har redan på så sätt värfvat två ypperliga korporalskaper. — Vi rekommendera ätven detta exempel, särdeles åt Göteborgs stifts presterskap. Ni går framat. Samtlige medlemmar af Kalmar och Möre skarpskyttekår, hvilka bevista nu pågående befälsskola å Norregård, hafva öfverenskommit att sinsemellan begagna det föreslagna tilltalsordet Ni med dess böjningar. Tillika skulle de närvarande kompanibefälen, hvar och en inom sitt kompani, söka få tilltalsreformen införd. Elsftorsska teater-sällskapet. Från Kristianstad skrifves: Elfforsska sällskapet spelar här med lysande framgång. Det ger inga småsaker, utan Kung Märtha, Den hvitklädda qvinnan, Den ondes besegrarer och dylika storverk. I den lättare stilen håller det på att inöfva den trefliga ÅTalismannen eller De begge Rödhårige. Det synes nog att man här ej har för mycken känning af krisen, ty husen äro ständigt fulla. Härifrån hör jag att det omtyckta sällskapet ämnar sig till Wexiö marknad. Belöningar. Kejsaren af Ryssland har genom sin beskickning i Stockholm låtit tillställa kronolotsen vid Tjockö lotsplats inom I Stockholms lotsfördelning, J. M. Westerberg,

25 januari 1865, sida 2

Thumbnail