Barrikadernas Drottning. Prolog. I. Ständerförsamlingen i Blois. Konung Henrik III höll på att sluta sin sup6. Det stora slottsuret i Blois förkunnade att klockan var tio, och man hade hunvit till den 4 December af år 1576. Hans majestät hade superat i sällskap med sina favoriter: herrarne de Quclus, de Maurgiron, dEpernon och chevalier de Schomberg. Måltiden hade varit glad: man hade druckit goda viner, talat illa om qvinnorna och prisat männens mod. — Mina herrar, sade Henrik III, jag har mycket tråkigt, finnes ingen bland er som skulle kunna förströ mig ? Innan någon hunnit svara öppnades dörren och en man inträdde. — Säkerligen icke denne herre, Sire, utropade Maugiron i det han pekade på den nykomne. — Herr de Maugiron, svarade denne, jag tjenar konupgarne och offrar om det behöfves, min sista blodsdroppa för dem, men jag har aldrig tänkt på att tjona dem som narr.