Göteborgsposten – 21 januari 1865, sida 2

är utmärkt from och beskedlig samt bar alltid behandlat henne väl, liksom hon honom och de försorf, de sig godt. Numera har mannen måst taga en sin syster att sköta hushållet, medan den olyckliga hustrun, hvars vansinne förorsakat honom stor kostnad, vandrar omkring i bygden, siuktande mannon såsom i hennes tanke varande djefvulen sjelf och utan att fråga efter hvarken hem eller barn. Detta är ett exempel på hvart läseriet kan leda. Sjelsmord. I Nerikes n. Allahanda? läses: Grufarbetaren Jonas Fredrik Larsson vid Zinkgrufvan, på Isäsens egor inom Lerbäcks socken, tör hvilken det hade lyst 3 gånger uti Dec. månad till äktenskap med en bergsmansdotter, hade, efter besök hos sin fästmö d. 29 December under flera dagar icke varit synlig, hvarföre letning anställdes efter mannen, som också påträffades hängande död i skogen i närheten at Trehörnings masugn. Larsson befunns stående på knä under en större gran, med en yllehalsduk snärjd kring halsen och fastknuten vid en ul trädets lägst sittande grenar, iklädd helgdagskläder, utom mössan, som hängde på en gren bredvid. I lifstiden var Larsson begifven på starka drycker och hade under Juldagarne varit berusad, samt i detta tillstånd förut gjort försök att afhända sig lifvet, men då blifvit hindrad af tillstädesvarande p ersoner. samhällets olycksbarn. Frön Å mål berättas följande drag at hjertlöshet: En hommansegare inom Bro socken gjorde sistl. Julafton en sin torpare hemlös på så sätt, att fönster och dörrar till den lilla stuga, som torparen jemte sin familj bebodde, borttogos, och tvang sålunda de olyckliga att söka sig tak öfver hufvudet, hvar de bäst kunde. Hos sina fattiga grannar funno de för tillsällot en tristad. För att skaffa de sina bröd till julen, begaf sig fadren till qvarnen, der han hoppades möjligen erhålla litet säd. Hans färd blet dock ej lång, ty isen, ötver hvilken vägen togs, brast, och i den kalla böljans famn fann han sålunda, hvad han här säkert ej vågat hoppas — en lugn och stilla julero. Wadstena stadsfullmäktige hafva till ordförande valt stadsläkaren d:r E. T. Anjon och till v. ordf. telegraskommissarion Wong. Frågan om stadsföllmäktiges sullialighet. I Södertelje har nyligen inträffat att i töljd deraf, att en stadsfullmäktig afsagt sig nämnda sitt förtroende, stadsfullmäktiges antal blifvit inskränkt till blott 19, hvadan fråga uppstått, huruvida de vore kompetente att, förrän fyllnadsval blifvit anstälidt, fatta beslut. K. M:ts förordning om kommunalstyrelse i stad föreskrifver nemligen att stad med 2,000 innevånare eller derunder utser 20 stadsfullmäktige; bland Södorteljes stadsfullmäktige var invald tandläkaren Collin, som är bosatt i Stockholm, men eger fastighet i Södertulje; enligt k. förordningens 8 30 eger den, som. blitvit till stadsfullmäktig vald att uppdraget sig afsäga, om han icke är i staden eller inom dess område boende, om han uppnått sextio år o. s. v. Al denna rätt har hr Collin begagnat sig och afsagt sig stadsfullmäktigskapet. Då derefter stadstullmäktiges ordforande, utan att fyllnadsval skett, föredrog ärenden för att om dem beslut måtte fattas, förklarade en af ledamöterna, att om stads: fullmäktige ej utgjorde det af lagen föreskrifna antal, vore de inkompetente att, förrän tyllnadsval anställts, fatta beslut. K. förordningens nyss åberopade S 30 säger att, Skall fyllnadsval ske, sammankallar magistraten för sådant ändamål stadens röstegande medlemmar?, och 31: afgär fullmäktig under den för honom bestämda tjenstgöringstid, anställes fyllnadsval, och bör den sålunda valde tjenstgöra under den tid, som för den afgangno årerståttr. Den åsigten, att fyllnadsval måste förutgå för att stadsfullmäktige skulle vara kompetente utt fatta beslut, delades ej af stadsfullmäktiges ordförande; den som gjort invändningen återtog densamma; de 19 stadsfullmäktige fattade sina beslut såsom om de varit fulltaliga och så står saken nu. En hög-man. I de skånska tidningarne läses: Ett stycke söder om Landskrona vid Häljarp finnes en ättehög, i hvilken en man är lefvande begrafven, detta likväl med tri vilja och sundt förnuft, som det heter i testamenten. Han har nemligen i högen inredt åt sig en ganska användbar boning, afdelad i tvenne rum med fönster i taket. I början skulle förhållandet mellan nybyggaren ooh