Göteborgsposten – 20 januari 1865, sida 2

till drätselkammaren ingifvit förslag om vilkoren för tomternas försäljning. Enligt detta I skulle gatorna kring qvarteren läggas vågrätt mot jernvägsspåret. betta bitölls. Vidare föreslogs, i enlighet med förut sattadt beslut, att tomterna skulle bebyggas med grundmurade stenhus, hvilka uteslutande skulle begagnas till magasiner. Dock borde ufven kontorslägenhet och bostad för magasinsvaktare få inrättas. För öfrigt fin;e man likväl ej utan magistratens hörande i magasinerna eller å tillhörande gårdar göra sådana inrättningar, för hvilkas drift eller användande skorsten erfordras. Hr Blomstrand önskade att den sista delen af denna föreskrift måtte utgå, enär tomterna just blifvit indelade för att derå uppföra magasinsbyggnader. Skulle emellertid någon vilja inreda boningshus derstädes, så vore detta ej förenadt med någon eldfara, enär det ju enligt byggnadsordningen måste uppföras brandmurar emellan hvarje hus. Detta förslag mötte dock skarpt motstånd på grund af det redan förut fattade, af K. M:t fastställda beslutet i motsatt riktning, och föll vid anställd votering. Vidare godkändes förslaget att hvarje tomtegare skulle vara skyldig att till af staden nedlagda hufvudrören under gatorna på egen bekostnad afleda tomternas spilloch dagvatten. Drätselkammarens förslag angående den tomtöreafgift, som borde af de blifvande egarne betalas, föranledde en lång diskussion. IIr Blomstrand föreslog en afgift af 1 öre pr qvadratfot och hr Philipsson lika hög afgift som den för högsta klassens tomter. Sedan hr Blomstrand afstått från sitt förslag, antogs hr Philipssons. De öfriga förslagen af drätselkammaren i afseende på vilkoren för tomternas försäljning antogos. Femte trågan på tföredragningslistan utgjordes af drätselkammarens hemställan om öfverflyttning på kamreraren F. Frölander af landtbrukaren C. J. Himells arrenderätt till lägenheten Skräppekärr, hvilken rätt upphör med d. 25 Mars 1870. Denna örverflyttning medgals mot samma arrendevilkor som förut. Sjette punkten, val af ledamöter i årets bevillningsberedningar för staden, företogs, och valdes, enligt uppgjordt förslag: 1:sta Distriktet (ordf. rådman E. Melin). Ledamöter: grossh. Josua Braune stadsmäkl. H. W. Ström, handl. M. O. Gädda; suppleanter: handl. N. G. Byrman och målaremkst. O. B. Bolm. 2:dra Distriktet (oråf rådman F. E. Roy). Ledamöter: grossh. J. 0. Gren, grossh. J. Elliot, konsul E. Boye; suppleanter: grossh. Ed. Heyman j:r och handl. Aron Andersson. 3:dje Distriktet (ordf. rådman N. Tengberg). Ledamoter: fabrikör J. A. Boman, handl. Jonas Olsson, snickaremäst. D. T. Löfwark; suppleanter: grossh:ne J. Wennerberg och C. Hellstenius. 4:de Distriktet (ordf. rådman E. F. Kullman). Ledamöter: grossh. E. Samson, handl. Andr. Jonsson, grossh. Gabr. Heyman; suppleanter: frih. H. Fleetwood och bryggare A. F. Roempke. S:te Distriktet (ordf. rådman G. Dickman). Ledamöter: handl. P. Bengtsson, handl. C. L. Larsson, bryggare A. O. Nordlund; suppleanter: sabrikör P. Ffirstenberg, handl. A. Arfvidsson. Sedan föredragningslistan blifvit genomgången, upplästes en skrifvelse från drätsel kammaren, i hvilken tillkännafs att till ordförande i densamma valts rådman E. Melin och till vice ordf. rådman F. E. Roy. Brukspatron J. Dickson inlemnade derefter ett förslag om stadgande at vite för de befälhafvare å utifrån kommande fartyg, som ej inom föreskrifven tid anmäla sig å hamnkaptenens kontor. Detta förslag remitterades till komiten för nytt hamnreglementes uppgörande. Hrr stadsfullmäktige åtskiljdes derefter kl. omkr. 3 e. m. Teater. Igår afton gass för sjerde gången Aubers Gustaf eller Maskeraden. Att denna opera kunnat 3:ne gånger gifvas för nära fullt hus, torde få tillskrifvas ämnet som ligger till grund för densamma, ty musiken hörer till Aubers svagare produkter. Flera både intressanta och vackra nummer förekomma dock i operan och om dessa utförts bättre än nu varit fallet, skulle de helt visst fått ett helt annat utseende. De som i ref:s tycke bäst utförde sina partier voro — mellerna Kister och Gerlach. Utstyrseln i sceniskt afseende var omsorgsfull och maskeradupptågon ungefärligen desamma som man träfsar på utlandets scener; att man i stället tör små kineser som krypa fram ur en fågelbur, här erhöll sotaregossar ur munnen på ett kolos