Göteborgsposten – 20 januari 1865, sida 2

förändring kommer i alla fall magistraten att underställa stadsfullmäktige saken. Stadsfullm. antogo i enlighet härmed den si afseende på tomterna å N:o 18 och 20 föreslagna regleringen samt godkände magister Brags och enkan Bernhardina Svensons anAndra frågan utgjordes al förslag at fat tighusets föreståndare till nytt reglemente för fattighuset. . Hr Philipsson, som först begärde ordet, fann att åtskilliga bestimningar i reglementet borde förändras. Sålunda trodde talaren att åttonde paragrafen, som bestamme om hvilka som ega rätt att å fattighuset blifva intagna, ej stode rätt väl tillsammans med den nu existerande likställigheten emellan stadens innevånare. Visserligen skulle man kunna invända att åtskilliga donationshandlingar lade hinder i vägen för likställighetsprincipens tillämpande dsetta fall; men dessa saker höra sörst vederbörligen utredas innan man kan företaga dem till afgörande. Förhållandet vore detsumma ifråsa om den föreskriften att magistraten skulle prölva unsokuingar om att blifva intagen på fattighusei. Föreslov att ärendet måtte öfverlemnas till en beredning al 5 personer. Hr J. J. Ekman instämde häri, men önskade satt da fattghuspredikanten med den förste instundande Maj kommer att afgå och det ej vore lämpligt att ny predikant tillsattes innan nytt reglemente blifvit antapet, så borde man ingå till magistraten med begäran att tillsvidare endast en vikarie för själavården å fattiphnset måtte tillsättas. Både hrr Philipssenoch Ekmans förslag antogos, hvarjemte på förslag af br P. beslöts att åt beredningen skulle lemnas i uppdrag att taga i betraktande vården om fattighuskyrkans egendom, i hvilket afseende reglementet iakttager tystnad. Tredje frågan rörde Aråtselkammarens hemställan om antagande af en kommunaluppbördskassa, samt huru vida sammanskottskassörsplatsen skulle törklaras upphörd Hr Blomstrand faun det vara alldeles uppenbart utt någon tjenst här ej vore ledig. Hela saken är, att den tjensteman som förut kallades sammanskottskassör bädanefter kallas kommunaluppbördskassör. Den nya tjensten vore blott en fortsättning af den gamla. Hr Philipsson: Deu beredning som utarbetade förslaget till löneförhöjningen för stadens tjensteman hade förklarat att semmanskotis-kassören äfven skulle uppbära kommunalskatterna, hvarföre han äfven fått betydlig löneförhöjning. Då ett par af drätselkammarens ledamöter äfven suto i denna beredning borde drätselkemmaren haft reda derpå. Hr Renström: Kommunal-uppbördsmannen bör ha fullmakt som sådan och det är derföre stadsfullmäktiges yttrande blifvit begärdt. Borgm. Ewert: Då det såsom vilkor för åtnjutande al löneförhöjning blirvit bestämdt, att tjenstemännen skola underkasta sig den förändring i och utsträckning af sina göromål, som kan föranledas af förändrad organisation, så skullesammanskotte-kassoren möjligen kunna säga att han vill behålla sin gamla lön och sköta sina gamla göromål. Dock ej så som ifrågavarande tjensteman skulle göra det, men saken vore ej fnllt klar. Hr Philipsson: Något yttrande af stadsfullm. i detta fall vore ej behöfligt. I fall sammanskottskassören, hvilket tal. ej trodde, skulle vägra att åtaga sig kommunaluppbörden, blefve det först tid att få hans skyldighet i detta fall lagligen afgjord. Förändringar sådana som den ifrågavarande företogos ofta inom statens verk, utan att man derföre hört att tjenstemännen ansett sig kunna undandraga sig de förändrade göromålen. Stadsfullmäktige stannade dervid, att kommunaluppbördstjensten ej vore någon ny och att något yttrande i ämnet derföre ej vore nödigt. Fjerde frågan utgjordes af drätselkammarens förslag till tomtindelning å området mellan eltven samt blifvande jernvägen från Stora Bommen till fästningsbastionen St. Eriks vestra flankmur. Drätselkammaren hade genom t. f. stadsingeniären Brandel låtit uppgöra torslag till tomtindelning. Tomterna skulle enligt förslaget blitva tem. Detta bitölls äfvensom förslaget om tomternas storlek. I afseende på dess läge yttrades den farhågan att gränsen till kronans mark möjligen skulle enl. den uppgjorda kartan blifva ötverskriden. Det beslöts att kartan skulle öfverlemnas till fortilikationsbefälhafvaren, på det att man i detta afseende skulle få bestämdt besked. Frågan om tomternas läge uppsköts derföre. De af drätselkammaren föreslagna förändringar i stadsingeniörens förslag antogos. Stadsingeniörens ochastadsarkitektens gomensamt uppgjorda förslag till tomternas och gatornas försåättande i lämpligt skick företogs derefter. De föreslagna bonämningarne på gatorna (Yttre Packhusgatan, Inre Packhusgatan, S:t Eriks gata och Navigationsgatan) antogos. Likaledes gillades den föreslagna anläggningen af en provisionell strandskoning, förslaget till planering, gatläggning och dränering. Kostnadstörslaget lemnades utan anmärkning.