Göteborgsposten – 19 januari 1865, sida 1

ande nejdens geologiska boskafkenhet. De fewomener, som kunna influera Englands sydlisa kuster, komma vanligen från Skotland eller frland; också studerar amiralen först Skotand, sedan Irland, och behöfver sällan använla andra observationer för att sluta sig till len sannolika väderleken. Det är dock lätt att inse det den ongelske amiralens system innebär något obestämdt, som måste skada dess framgång. I sjelfva verket är i detta system den förnämsta ledtråden vid bestämmande at det meteoroloviska fenomenet just den herrskande vinden; men nu är intet mera obeständigt än dessa fenomeners gång, hvilken vind som än blåser, ty desamma lyda icke alltid den vind som inverkar på flöjeln. Dessutom äro meteorologerna ännu ej fullt öfverens om hvarest uppkomsten af en vind eger rum, om denna sker i den riktning åt hvilken vinden blåser, och vinden således betingas deraf att den så att säga suges åt detta håll — eller i den riktning hvar(rån densamma kommer, hvadan den således skulle tryckas framåt. Ehuruväl det nu är mer än troligt att det förra fallet är det riktiga, så kan man dock ej bestämdt påstå att äfven ej det senare ibland eger rum I båda dessa fall är den följd, i hvilken fenomenerna förekomma, motsatt. Blåser en sydlig vind och är denna framkallad genom sugning (hvilken således måste ega rum norrut) är det de nordliga stationerna som först erfara densamma och hvilka således ej kunna begagna sig af kännedomen om denna vind. Men det är icke gifvet, att ej vinden uppstår genom större tryckning söderut, och i detta fall är det de sydliga stationerna som erfara det första inflytandet af densamma. Som det nu är mer än troligt, att i de flesta fall vinden uppkommer genom luftens förtunning på ett ställe — m. a. 0. genom sugning — och att blott i vissa fall motsatsen eger rum, så är det omöjligt att af vindens riktning positivt sluta sig till väderleksfenomenets gång. Dessutom spelar den porsonliga uppfattningen en stor roll härvidlag, hvarföre man vid förutsägelser enligt dotta system bör göra alla möjliga inskränkningar. Erfarenheten öfverenstämmer för öfI resonnementet: amiral Fitz Roys förntsäge sserligen ofta nog, men det händer nästan Ika ofta att de icke inträffa. Ofta är det lokala inflytanden som hindra den förntspådda vinden att inträffa; men ännu oftare har man förblandat en lokal företeelse med en allmän, och förutsägelsen har dermed förlorat sin giltighet. De observationer, på hvilka mr Fitz Roy stöder sig, äro ej nog talrika, de reglor, medelst hvilka han af den observerade väderleken sluter sig till den sannolika, äro ej nog precisa, och lyckas han ej ävägabringa en stor fullkomlighet i operationssättet, skall han icke erhålla annat än mycket osäkra resultater. Ehuru grundvalen för Le Verriers system är densamma som för den engelske meteorologens, nemligen direkt observation af in strumenterna. så har dock den förre ej begått samma misstag som den senare utan, omgit vande sig med alla möjliga elementer för observationerna, vunnit vida bättre resultater Då man i Paris utsträckte de meteorologiska iakttagelserna utom Frankrikes gränser och började emottaga väderlekstelegrammer från alla punkter af Europa, blef det också möj. ligt att bilda sig en bestämd föreställning om det meteorologiska fenomenets gång. Då man vidare, såsom nu sker, på kartan upptecknar de allmänna resultater som erhållits af observationerna, blir det möjligt att gifva grafiska bilder af fenomenet i dess helhet allteftersom det fortgår och studera detsamma under alls rigt i debtta fall me er inträffa