Göteborgsposten – 14 januari 1865, sida 1

dit, och äfven arrestanten såg dit. Men det enda, som kunde upptäckas var mrs Pepperflys blomstrande gestalt ; hon hade kommit sent och stod icke riktigt stadigt på sina ben. Några poliskonstaplar försökte bana väg för henne genom folkhopen, i den tanka att hennes vittnesmål kom att behöfvas, men deras bemödanden voro fruktlösa. En smärt figur hade kunnat komma igenom, men mrs Pepperfly kunde det omöjligt. Jämrande, utmattad, plågad af hetta och fasligt vresig började hon gräla med dem som stodo omkring henne så ifrigt, som den omständigheten, att hon var mycket klämd, tillät. Men den rörelse, hvari massan kommit, gjorde det möjligt för en annan att komma igenom, churu mrs Pepperfly icke kunde det. En lång och smärt ung man, som slingrade sig fram lik en ål, kom slutligen till öfra delen af domsalen. Han medförde det vigtiga beviset från hufvudstaden. Efter att ha talat några ögonblick med mr Drone tog han ett sammanviket papper upp ur sin plånbok. Mr Dronc betraktade det nyfiket och räckte det derefter till de väntande magistratspersonerna. Det var en afskrift af beviset för Lewis Carltons och Clarice Beauchamps vigselakt, som ägt rum i St. Pancras gamla kyrka i början af juli 1847.