Göteborgsposten – 10 januari 1865, sida 2

Patriotiska sällskapet har till ny ledamot af sitt utskott inkallat f. landshöfdingen S. W. Gynther, hvarjemte i samma egenskap omvalts kamreraren Brander samt kommersråden Åkerberg och af Ström. Till ledamöter af sällskapet ha invalts: presidenten Fr. Åkerman, brukspatron B. De Nare, löjtn. W. Th. Ankarerona, premierlöjtn. C. V. Ankarcrona, kapt. H. A. Ankarcrona, disponenten vid Husqvarna gevärsfaktori E. Ankarcrona, rådmannen i Norrköping J. W. Sebart, fabrikören derstädes F. Pettersson samt brukspatronen C. Östberg. Karolinska institutet. Med. licentiaten A. E. Lundberger har erhållit förordnande att under professorn vid Karolinska institutet C. M. Nymans tjenstledighet under 6 månaders tid prof. N:s lärarebefattning vid nämnde institut förestå. Vice-konsul. Utrikes-departementet tillkännagitver att hr O. A. Molin blifvit förordnad att vara svensk och norsk vice-konsul i Jakobsstad, under generalkonsulatet i Helsingfors. Kinda kanal. Redan för någon tid sedan omtalade vi, att de första spadtagen blifvit tagna å den tillämnade Kinda kanal. Dessa spadtag utgjorde emellertid blott början af en erforderlig undersökande profgräfning. D. 3 d:s började deremot arbetet i laga ordning. De första sprängningsskotten till den första slussen vid Nyqvarn skötos neml. då. Prejudikat. Meningarne hafva hittills varit delade, huruvida man skall betala skatt för det underhåll man njuter af sin slägt eller icke. Högsta domstolen har nu besvarat frågan härom med nej, genom ett sittjutslag d. 18 sistl. Novemher. Stockholms taxeringskomit för 1862 hade neml. påfört löjtn. vid Andra gardet K. A. Schwan, med afseende på hans lefnadskostnader, bevillning efter en uppskattad inkomst al 6,000 rdr utaf kapital eller arbete. Lojin. Schwan besvärade sig hos pröfningskomiten öfver detta beslut under yrkande, att som löjtn. S. uti löneinkomster egde allenast 1,083 rdr och det belopp, som derutöfver till bestridande af löjtnantens lefnadskostnader erfordrades, tillkomme genom bidrag af hans fader, grosshandl. J. G. Schwan, hos hvilken lojtn. Schwan jemväl vore boende, löjtn. Schwan måtte varda beskattad allenast för sin löneinkomst. Pröfningskomitn beslöt nedsätta löjtnantens taxering sälunda, att han skulle påföras bevillning endast för lön enligt stat med iakttagande af det i 8 af bevillningsstadgan medgifna afdrag af 300 rdr. Sedan kronoombudet besvärat sig öfver detta beslut hos kammarrätten, förklarade denna, att, enär löjtn. Schwan icke bestridt att han för år 1862 åtnjutit inkomster af tillhopa 6,000 rdr och att, med undantag af lön till ett belopp af 1,083 rdr, densamma tillkommit genom bidrag af en hans nära anhörig; alltså och då inkomst af sistnämnde beskaffenhet, icke funnes upptagen bland de inkomster, för hvilka befrielse från bevillning egde sum, funne kammarrätten skäligt förklara löjtn. Schwan pligtig att för inkomst till belopp af 6,000 rdr erlägga derför belöpande bevillning med 60 rår. Öfver detta beslut har löjtn. Schwan anfört besvär hos högsta domstolen, som förklarat att svarandens inkomst för ifrågavarande år utöfver de 1,083 rdr, som han i lön å stat uppburit, ostridligt bestått endast af medel, som klagandens fader lemnat såsom bidrag till bestridande af hans lefnadskostnad; men ett så beskaffadt, allenast af välvilja eller skyldskapspligt lemnadt bidrag, för hvilket klagandens fader, jemlikt 7 1 mom. i bevillningsförordningen, icke egt af sin beskattningsbara inkomst tillgodonjuta afdrag och således redan erlagt bevillning, i klagandens hand icke kan anses såsom en inkomst, hvilken han af rörelse, yrke eller tjenst erhållit och följaktligen icke heller vore att hänföra till sådant årligt understöd (gratifikation), som i 6 8 mom. af nämnda förordning omförmäles, utan fastmer måste betraktas såsom en af klaganden bekommen gåfva, för hvilken, enär den icke bestått af fust egendom, icke heller gåfvobevillning egde rum, pröfvade högsta domstolen rättvist att, med upphäfvande af kammarrättens utslag, fastställa pröfningskomitEns i målet fattade beslut. Begrafning. Från Upsala skrifves d. 7 d:s: Juridico-filosofle kandidaten G. A. Gottmans begrafning försiggick högtidligen förl. Onsdag straxt efter middagen. Begrafningsgästerna, bland hvilka voro den dödes fader och broder, snickaremästaren G. Gottman och ritläraren O, Gottman, hans landsmän, Stockholms nations medlemmar, akademiska lärare, studenter, militärer, borgare, skarpskyttar m. fl., samlades kl. 12 på Stockholms nationssal, bvarifrån liktåget kl 1 afgick. I spetsen för processionen fördes Stockholms nations fana. Till sorgtåget slöto sig studentkårens direktion samt stadens skarpskyttekår, den senare företrädd af sin fana. Det långa tåget gick Carolinabacken uppföre och genom OOdinslund till Domkyrkan, i hvars kor jordfästningen förrättades och liktal hölls af prof. Torn. En herrlig koral, hvilken, utförd af valda röster bland studentkårens sångförening, inledde och afslutade begratningsakten, gaf åt denna en ökad högtidlighet. 1 allas anleten lästes djup rörelse och sorg. Med hvilket allmänt delta