Göteborgsposten – 4 januari 1865, sida 3

kejsarens särskilda befallning. — Från Drouyn de Lhuys har till franska sändebudet i Rom, hr Sartiges, afgått en skrifvelse om det obehagliga intryck den påfliga encyclican gjort hos franska regeringen samt den djupa bedröfvelse som denna al påfven inslagna väg väckt. Skrifvelsen, hvilken meddelas i LIndependance, är affattad i mycket bestämda ordalag. Franske generalkonsuln i Tunis, hr guvernör, de Belcourt, hvilken på senare tiden vistats i Paris, har nu återvändt till sin post. Före sin afresa från Paris hade han en lång konterens med marskalk Mac Mahon, Algeriets Denne senare befinner sig fortfarande i Paris. Han har ofta gemensamma öfverläggningar och arbeten med såväl kejsaren som krigsministern. Han skall nu med första återresa till Algier. Han lärer i afseende på ställningen till Tunis ha erhållit instruktioner, som befalla vidtagandet af ganska allvarsamma mått och steg. Det talas med bestämdhet om att Frankrike skall intervenera i Tunis. På börsen i Paris talas f. n. mycket om bildandet af en bank, hvilken för handelsflottan skulle blifva detsamma som Creditj foncier är för fastighetsegare. Genom denna bank skulle den engelska sjö-hypoteks-regimen införas i Frankrike. Banken skulle grundas med ett kapital af 60 millioner sics. Idåöen härtill bar utgått från statsrådet Frömy, direktören för Credit foncier. I Turin tillägger man det samtal som kardinal Andrea nyligen i Neapel haft med prins Humbert en stor betydelse. Man omtalar, att kardinalen utgått från den förutsättning, att han vid Pius snarligen väntade frånfälle skulle utses till påtve. Då, hade han föreslagit, skulle Rom blifva en neutral stad, hvilken skulle tillhöra konungariket Italien, men ej vara dess hufvudstad. Sjelfva kardinalens besök hos prins Humbert beskrifves såsom särdeles högtidligt. Vakten stod under vapen och ceremonimästaren mottog prelaten vid palatsets trappa och införde honom genom en rad festligt upplysta gemak till en sal, der prinsen var honom till mötes. Kardinalen var svartklädd och bar, som enda tecknet på sin värdighet, röda strumpor. Samtalet varade unges. 1 2 timma. Julaftonen på eftermiddagen höll påfven en pontificalmessa i Vatikanens patriarkalbasilica, hvilken öfvervars af bl. a. exkonungen af Neapel, konung Ludvig af Bayern, de bourbonska prinsarne och prinsessorna samt medlemmar af diplomatiska kåren. Augsb. allg. Zeitung berättar, att försiljningen at Österrikes statsdomäner till ett belgiskt sällskap nu är afgjord. Underhandlingarne mellan Österrike och Preussen om hertigdömena fortfara, utan att synas närma sig till något resultat. Geheime-arkiv-rådet Riedel i Berlin är sysselsatt med utarbetandet af en biografi öfver kurfurstinnan klisabeth, såsom hvars efterkommande medlemmarne af hohenzollernska huset säga sig ha arfsanspråk på de omtvistade hertigdömena. Med anledning af den förbiltring som i Amerika f. n. är rådande mot England i afseende på oroligheterna vid Canadas gräns, yttrar Times, att ett krig mellan nordstaterna och England ej skulle föranleda till något annat än en intervention, den mest förmånliga för Södern som Jefferson Davis någonsin kunde önska sig. Nordstaterna kunna vara öfvertygade derom, tillägger tidningen, att hvarken Nashvilles intagande eller Shermans nederlag skulle vara för Södern anledning till så stor glädje, som det krigsutbrott mellan England och Nordstaterna, som vissa politici inom de sistnämnda staterna så ohejdadt tillråda. Den preussiske gesandten i Athen har nyligen varit utsatt för ett öfverfall, om hvilket Times korrespondent i den grekiska hufvudstaden berättar följande: Baron von Schmidthals var d. 13 Dec. på aftonen, i sällskap med två preussiska officerare, stadd på väg från hotel dOrient till sin bostad, då plötsligt i närheten af Sanct-Theodorskyrkan ett regn af stenar nedstörtade på de tre vandrarne. Alla tre erhöllo blessyrer; en at dem störtade tillochmed till marken, och då hans kamrater böjde sig ned för att hjelpa upp honom. framrusade tio eller tolf personer som dittills hållit sig dolda bakom kyrkan. Blod skulle sanInolikt kommit att flyta, om icke just i detta sögonblick månen trädt fram ur ett moln och belyst de preussiska officerarnes ansigten. Såsnart angriparne igenkände sina offer, drogo de sig tillbaka lika hastigt som de börjat anfallet. Det är tydligt, att mord eller plun