Göteborgsposten – 3 januari 1865, sida 1

NN 17 24r ATA MA W—— — — gamle publiciston, funnit sig föranledd att i Aftonbladet på fullt allvar förklara, det han har ganska litet att skaffa med den nya tidningen Dagens Nyheter, således raka motsatsen af hvad som i förtroende blifvit kringspridt i hela landet. Hr Hiertas förnekelse har dock det stora felet att komma alldeles för sent för dem som reqvirerat tidningen i hopp om att der återfinna den celebra pennan, men i alla fall lagom för hr Hierta sjelf, som tvår sina händer om tidningsföretaget misslyckas. En ändå mera komisk tilldragelse är en broschyr, som i fredags utkom under rubrik Tvifvelsmål. Hans Ezcellens, hr Justitiestatsministern m. m. friherre de Geer underställde af Carl Wilh. Ringborg, f. d. expeditionssekreterare i Kongl. Maj:ts kanslir — och daterad Stockholm, hotel Rydberg d. 13 Dec. 1864. Författaren är en homo curiosus, en rik man, excentrisk, mycket nyckfull och rysligt ond på den nya tiden, bor på hotel Rydberg som resande, är betjeningens skräck och kockens fasa, men för Cadier, hotellvärden, en god kund, som betalar kontant. Han var i yngre dagar en skicklig embetsman, med obeskrifligt höga tankar om sin egen förmåga, och då en hög plats för flera år sedan blef ledig, så ansåg han sig sjelfskrifven till densamma. Men, tyvärr! ingen annan delade denna åsigt, och platsen påtvingades honom derföre icke. Han tog afsked ögonblickligt, och flyttade från hufvudstaden till en större egendom i Ostergötland. Elementerna sammansvuro sig mot honom äfven der; det regnade just den dag, eller de dagar, då han ville ha solsken; snöfall inträffade då han begifvit sig bort på hjuldon, och snön förvandlades plötsligt i regn, under det han färdades på släda. Han fick tillochmed missväxt, då han fordrade en rik skörd, och spanmålen föll i pris, då han beräknat prisstegring. Han tog sin hand från jordbruket, och begaf sig på resor. Men ingenstädes i uteller hemlandet ville man i allt rätta sig efter hans lynne. Han blef vred, rysligt vred, och slog sig ändtligen ner härstädes på hotel Rydberg, der han bor magnifikt, men på dygn, och kan flytta hvarje ögonblick, om något stöter emot. Han åsåg från sina fönster marsoroligheterna, polisens dumma beteende, trodde på en revolution, väntade på strömmar af blod, blef genomvåt vid Herman Bjurstens sida då denne folktalare i den högre stilen blef ex officio duschad, och utgaf två mot ba tongoch duschningssystemet riktade broschyrer, som af brist på köpare utdelades gratis. Hans nu utgifna tvifvelsmål gälla representationsförslaget, som han alls icke kan fördraga. Hr Ringborg drager i härnad mot friherre de Geer, romanförfattaren — icke statsmannen, hvars representationsförslag han karakteriserar som ett afsigtligt attentat mot tronen. Betecknande för hr Ringborg är att han, som mycket stolt antyder sig i tredje led härstamma srån bondens stuga, ändå framställer börden eller ärftligheten såsom forsta grundbegreppet för det ordnade samhället. Hans broschyr går ut på att i en ny representation bibehålla de fyra stånden, men sammanförda på två kamrar. Den herrskande tanken i detta arbete är hat mot demokratien — pöbelväldet, beundran för vårt nuvarande representationssätts grund, och vrede mot friherre de Geer som dristat rubba den. Att den kan bibehållas styrker törf. genom ett exempel, hemtadt från den byggnad (Hotel Rydberg) hvarifrån hans snillefoster utgått. Han skrifver nemligen: Åden (menas nämnde hotell) stod för tio år sedan, mörk och dyster, ett hem för brottets barn. Men dessa murar voro fasta och grunden säker. En klok byggmästare bibehöll grunden och murarne, men han byggde på och förändrade både det