Göteborgsposten – 30 december 1864, sida 2

hållits i Lund äfven måtte utlysas inom Östergötland. Likaledes omtalar tidningen ett rykte, att Östergötlands hushållningssällskaps förvaltningsutskott redan skall hatva öfverlagt om behofvet af ett dylikt sammanträde. Uplands ensk. bank. Från Norrtelje skrifves d. 16 d:s: Vid sammanträde sistl. Fredag angående inrättandet af ett afdelningskontor utaf Uplands enskilda bank, tillstädeskommo de flesta af stadens mest betydande affärsmän, många af ortens bruksegare, possessionater och hemmansegare, hvilka alla voro enige om det stora behofvet af en dylik bankinrättning för staden och landsbygden, hvarest 2 å 300,000 rdr med lätthet och säkerhet skulle kunna årligen omsättas. En mormonprest. Nerikes n. Allah. berättar: Ett meddelande trån enskild person upplyser oss om, att en mormonpredikant, eller, som dylika apostlar älska kalla sig, en öfversteprest för de yttersta dagarnes helige för någon tid sedan sökt innästla sig i ett hederligt bergsmanshus, i närbeten af Lindesberg, der öfverstepresten förr i tiden, innan han kom till sin nu innehafvande höga värdighet, rönt välvilja och vänli t emottagande. M nnen blef på grund af gammal bekantskap som vän mot tagen, men dröjde icke länge med att, som erkänsla derför, börja försöket att omvända sitt värdfolk och deras barn till sin nya bekännelse. Han sade sig vara kallad af Gud och at Honom hafva blifvit i en uppenbarelse tillsagd att taga vägen till det ställe vi här tala om, för att der verka sitt omvändelseverk. Att det icke skulle lyckas. det var för oss, som känna de personer, med hvilka hr apostlen hade att göra, redan på förhand klart; dock lärer det icke hafva saknats anledning till det antagande, att om icke en i god tid utöfvad husfaderlig myndighet visat bedragaren på porten, han skulle kunnat åvägabringa sorglig förvillelse hos en eller annan af husets medlemmar, bland andra hos en stackars blind gumma, hvilken profeten velat leda till en närbelägen sjö, för att der verkställa gummans omdöpelse, vid hvilket högtidliga tillfälle hon skulle få sin syn igen. Dopet hann emellertid icke komma till verkställighet, innan döparen fick atsked på grått papper. Harmoniskt sällskap. Linköping eger inom sig ett harmoniskt sällskap, hvars resurser ej måtte vara ringa, att döma at programmet till en konsert, som sällskapet nyligen gifvit. Det upptog bland andra stora saker: Mozarts hela C-durs symfoni, utfördt af fullstämmig orkester, samme mästares Ave verum samt sextett med kör och orkester ur op. Lucie. Summum jus, summa injuria. I Örebro läas Tidning läses: Brott kunna vara af olika slag. Mer eller mindre hårdt, alltefter sin beskaffenhet, drabbas de, framdragna i ljuset, af rättvisans arm. Alltid rättvist? Naturligtvis! För kortsynte dödlige må bestraffningen någon gång förefalla underlig; men icke misstager sig väl gudinnan, icke heller presterskapet i fru Justitias helgedom. Det var alltså i sin ordning att 61-åriga enkan Anna Katrina Brundin förliden vinter stämdes till Lindes och Ramsbergs häradsrätt, för det att hon en tid bortåt, utan anmälan, hos sig hyst en anförvandt, drängen Jan Petter Jansson, en försvarslös, som visserligen är vitsordad såsom ordentlig arbetare, men deremot skall hafva visat taktlösheten att icke söka arbete vid den närbelägna Guldsmedshyttan, utan i stället hos byggmästaren Jansson borta vid Köping—Uttersbergsjernvägen. I sin ordning var det ock, att gumman blef dömd till 3 rdrs böter eller, vid bristande tillgång, till 6 dagars fängelse, ätvensom att hon, fattig soch orkeslös, som hon är, i går blef af fjerdingsman inforslad till Örebro för att undergå sitt fängelrestraff — androm till varnagel. Deremot var det följaktligen icke i sin ordning, att medmenniskor, som på vägen träffade fångtransporten och erforo sammmanhanssget, sköto ihop tillräckligt belopp att betäcka böterna och hämma lagens fallande svärd. En Javert skulle aldrig hatva förlåtit en såsdan handling mot en åt rättvisan hemsallen person. Vådadöd. Från Helsingboag skrifves d. 27 d:s: Norske skräddaregesällen Knudsen stöllesistl. natt, under hemgåendet från en bal så sollennitetssalen, i den inre hamnbassinen. Ehuru han temligen snart uppdrogs och ännu hade sitef Kf avar har han dock sedermera