Göteborgsposten – 30 december 1864, sida 2

Wexjö-Alfvestad-jernbanan. I Wexjöbladet läses: Å jernbanan Wexjö-Alfvestad, 1,68 mils längd, återstår numera för banvallens komplettering allenast några mindre planeringar och fyllningar i doseringen på ett och annat ställe. Alla knlvertar och afloppstrummor äro fårdigmurade; at de fyra broarne är Altvestadsbron komplett färdig och tvenne af Helgeåbroarne vänta att på de färdigmurade landfästena och de för midtelpelare nedsänkta stenkistorna få mottaga den från England inbekomna jernöfverbyggnaden. Vid den tredje af nämnde broar är landtästet uppfördt. För borttagande af vägöfvergångar ur banans plan har redan färdigbyggts en vägport och en vägbro, hvarjemte en af sistnämnde slag är under arbete. På den intill Alfvestads station närmaste haltva milen äro skenorna utlagda. Stationshuset vid Wexjö och alla fyra banvaktarestugorna, äfvensom godsmagasinet, äro till väggar och tak uppförda och det återstående arbetet för banans fullbordan torde med sannolikhet kunna påräknas att bli, äfven i sina minsta delar, färdigt under de fem första månaderna af det snart ingående året. Biblioteksbranden i Strengnäs. Strengnäs båda tidningar meddela nu beskritningar på bibliotekets brand d. 21 d:s: Elden uppkom derigenom, att ett kaminrör från nedre våningen ledits upp i en obrukbar pipa, hvilken hade sin öppning under en bokhylla i domkyrkans biblioteksrum. Alla böcker utmed rummets ena vägg förkolade nästan helt och hållet, och de öfriga i detta och nästgränsande rum blefvo genomdränkta och skadade, at vatten. Båda tidningarne loforda mycket det raska släckningsarbetet. Veckobladet nämner i främsta rummet biskop Annerstedt, såsom dender ledde det hela och föregick alla med prot af synnerlig raskbet och zz -Sirengnäs Tidning å sin sida säger, att domprosten Strömberg visade sig vara lika lycklig brandehef, som talare. — Biblioteksbyggnaden hade stått under reparation, och arbetet med inredningen var så nära färdigt, att den endera dagen skulle afsynas. Byggmästaren Wallenins. hvilken haft arbetet om hand, påstås komma att drabbas af kännbar förlust genom rummens iståndsättande; dock -mäåste han fritagas från hvarje beskyllning för vårdslöshet, säger Strengnäs tidning. Fynd af fornsaker. Ett ganska ansenligt fynd at fornsaker från bronsåldern anträffades under sistl. November af åboen Hans Olsson i Tygelsjö i Malmöhus län. Då man plöjde en redan länge odlad åker, stötte plogen emot flera hårda föremål. Vid närmare undersökning anträffades en mängd dels hela. dels sönderbrutna bronssaker, tillsammans vä gande ungefär 16 l. samt flera sammansnodda trådar at hvitaktig metall. De hufvudsakligaste pjeserna äro följande: 9 hela bronspålstafvar, derat 3 med upphöjda, på tvären gående liniesirater, sträckande sig från eggen ett par ium uppåt, samt 4 atbrutna dylika; längden varierar mellan 32, och 9 tum. Vidare 2 gjutna, skadade handtag till dolkar, 3 klingor till dolkar, 3 armringar, fragmenter af tvenne halsringar, åtskilliga afbrutna armringar, flera fragmenter at andra saker, samt slutligen de ofvan omtalta, troligen som ring begagnade, trådbitarne af hvit metall. Träden, som var af en grof strumpstickas tjocklek, befanns vid kemisk undersökning bestå af silfver med en ej obetydlig tillsats af guld, således elektrum, hvilken metallblandning ej sällan anträffas i förening med bronssaker. Något tecken till begrafningsplats har ej kunnat uppspåras, oaktadt en antiqvarie kort tid efter sakernas anträflande lät noga undersöka fyndstället, då åtskilliga mindre bronsbitar upphittades. Utan tvifvel äro dessa fornsaker att anse såsom qvarlåtenskapen etter någon bronsstöpare, som af en eller annan anledning blifvit tvungen der qvarlemna sin egendom. Fyndet är kronan till inlösen hembjudet. Vapenstillestånd. Som bekant, har mellan Upsala båda tidningar i alla tider rådt ett mycket spändt förhållande, hvilket alltibland urartat till bittra fejder, som på senare tiden tyckes ha antagit en oförsvarlig karak