Denna lärokurs är knappast Jemförlig med den för folkskolan enligt gällande skolstadga söreskrifna minimikurs. Då nu uti ett enklassigt läroverk, sådant som Skenninge skola är, undervisningen lagligen icke får sträckas längre, än som måste ske uti tolkskolans mellanklass, så är tydligt att ett sadant läroverk icke kan och icke heller bör hafva några lärjungar. Mag. Janzon har den förtjensten att hafva låtit skollagens orimlighet i denna punkt klart framträda. Sedan han år 1861, som vi vilja minnas, efter en termins undervisning bibragt samtlige sina lärjungar det föreskrilna kunskapsmättet och nybegynnare icke vidare anmältes, utan, såsom vederborde, intogos i folkskolan, hade han intet annat val, än att antingen med nämnde lärjungar omigen och idkeligen genomga samma kurs, hvilket ju skulle äfven al Lphorus i Linköpings stift och skollagens visa stiltare förklarats för en galeuskap, eller att olagligen undervisa i ämnen, som icke tillhörde hans skola; eller ock att, säsom vi anse för det rätta, pa sätt han gjort, förklara det hans skola i egenskap al statsanstalt icke hade nagra lärjungar, men privatim med dessa lärjungar fortsätta undervisningen så långt medhinnas kunde. Vi hoppas att vederbörande genom denna händelse skola bringas att medgifva onodigheten af elementarläroverkens första klass, så beskaslad, som nu varande skollag stadgar den. Om samma förhållande, som vid Skenninge skola inträffat, icke visat sig vid samtelige öfrige 1och 2klassiga läroverk, så synes oss detta bevisa, antingen alt lärarne sömnigt skött sitt kall, då de icke redan efter en eller tva terminers undervisning medhunnit den för första klassen föreskrifna så ytterst obetydliga kurs, eller att de i samma klass drifvit undervisningen längre än vederborde, hvilket senare dock icke kan hafva skett i de läroverk som halva mer än en klass och der flyttning till andra klassen således måste ske; ty att uti statens läroverk intaga abedarier och göra det folkskolan tillhöriga arbetet anse vi platt onödigt. Och detta onödiga arbete kostar likväl staten omkring 100,000 rdr årligen. Svenska Arbetarens senaste n:o innehäller: Enkedrottningens skänk till Stockholms skarpskyttar (med illustr.); Verkgesällen (slut); Förstånd. Omdömesförmåga. Förnuft; Ett barndomsminne; Poem af Ottar; Begär. Vilja. Känsla. Dritt.; Keiflers arbetsvagn (med illustr.); Frihet. Samvete; Den blå Skottspolen (slut); General Grant (med illustr.); Ute och Hemma; samt Anmälan. Vi hafva förut omnämnt denna goda och förtjenstfulla tidnings plan för nästkommande år, men kunna nu tillägga, att flera al våra utmärktare författare, deribland Victor Rydberg, lofvat bidrag till densamma. Landtbrukelitteratur. Åf Landtbruksakademiens handlingar och tidskrift hafva n:ris 6 och 7 utkommit, innehållande: Sjette häftet: Meddelande från Kongl. M:ts beskickning i Konstantinopel rörande frågan om tillfälle till afsättning derstädes af svenska landtbruksredskap m. m.; Donation till Edvard Nonnens stipendiifond; Arbeten och försök år 1864 vid landtbruksakademiens agrikulturkemiska sörsöksanstalt; Om Ultuna gårds afkastning och tillvoxt sedan institutets början 1848, af C. E. Bergstrand; Om stamholländeriet på Aas, för året från den 1 April 1863 till samma tid 1864, af F. A. Dahl; Landtmannabetraktelser: III, Hvad som ännu fattas oss, af Emil Key; Om fiskodling och dess resultater, af Hjalmar Widegren; Landtbruksinstitutet för hertigdömet Nassau, inrättadt å egendomen Geisberg vid Wiesbaden, at Carl Palmstedt; om korthornsracens användande, af Hj. Nathorst; Om Gotlands och Jemtlands jordbruksförhållanden, af Aug. Lagberg; Om hotvens byggnad och vård, af C. Å. Lindqvist; Trädgårdsskötseln och folkskolan; Palmoch Vallmokakor till föda åt husdjuren; Asvelsdjur försålda från Hundisburg. Sjunde hättet: Berättelse ötver landtbruket i Stora Britanien, at Hjalmar Hazelius; Wermländska hushållningssällskapets möte för profning af landtbruksredskap vid Färjestad, den 9—13 Åugusti 1864; Genmäle rörande Bjorkskogscirknlation. at Å. II. Sandblad; Om landtbruket å Ölmesockens slättbyggd, af F. von Vicken; Såningar och planteringar å Uddeholms bolags skogar år 1863; Nyare landtbruksredskap och