Göteborgsposten – 7 december 1864, sida 1

NVC 7 7 OS SATA IILRD TT — 2— hh — till häst, två och två, redo genom gatorna för att hålla ordning, åkaredrängarne körde allt hvad tygena höllo, så att man måste noga se upp för att ej så dylika gynnare öfver sig, de gamla lanternorna hade letats fram från skräpvrårna och blinkado nitton så kärvänligt der de till några äldre damers säkerhet buros framför dessa af städade tärnor till jungfrur, hvilka voro utsatta för diverse vågade ordspel af unga karlar, som i den osäkra belysningen kände sig fullkomligt säkra. På Gustaf Adolfs torg, der ej ens några vargögon voro anbringade, var det kolmörkt och några grupper urskiljdes här och der, hvilka undrade vom det ej skulle bli någonting af, men det blef ingenting af, polisen var osynlig som alla andra och det gick bra ändå fastän hr Wallenberg icke var ute för att upprävthålla ordningen, ja, det påstås tillochmed just derför. Kl. 11 på qvällen lära gaslyktorna tändts och de lyste som vanligt, hvilket betyder att de lyste lite klent. I går afton tändes gaslyktorna i vanlig tid och på några få ställen trotsade man gasbolagets förbud att enskildt låta sitt gasljus lysa, men många voro de icke. Teatrarne, som i thorsdags samt och synnerligen måste inställa sina representationer, börja idag spela igen. Vid Gustaf Adolfs torg, hörnet af Regeringsgatan, hade igår afton en urmakare arrangerat en elektrisk sol, som brann då och då och den man trodde vara nära slägt med samma sol som d. 4 November användes på ett af hörnen å k. slottets fagad och hvilken också hade den olaten att litet emellan lura af. Det normala gasljus-tillståndet inträder ej förr än i morgon eller öfvermorgon. Det har varit ruskigt i hufvudstaden dessa aftnar, tidningarne ha kommit ut mycket sent, skarpskyttarnes exposition har inställts o. s. v. men det har varit en pikant omvexling och detta är anledningen hvarför jag så länge uppehållit mig vid denna mörka tilldragelse i vårt sociala lit. — En betraktelse bland andra tränger sig fram med anledning af denna tilldragelse: nödvändigheten af ännu ett gasverk eller två, ett på Söder och ett på Ladugårdslandet, ty att hela det vidsträckta Stockholm skall för en sådan händelse i Clara-trakten uti flera dagar sväfva i det djupaste mörker torde väl ändock få anses vara för mycket. Hade ej denna välsignade gasförmörkelse — ursäkta att jag ännu en gång omnämner den — inträffat, skulle jag idag ha lemnat er en beskrifning på den storartade expositionen i Industrimagasinet vid Regeringsgatan, men nu får jag uppskjuta eller återkommadtill den, såsom tidningarne bruka säga om en teaterrepresentation, hvilken de sedan lemna åt sitt öde. Af expositionsartiklarna har jag blott sett Skarpskyttekalendern, hvars många nätta bitar f. d. m:ll Spanier hopsamlat från olika håll. så ha Wilhelmina, Octavia Carln, —ed—, Uller, Mortimer, Pilgrimen, Marie Sofie Schwartz och flera andra lemnat bidrag till den. Kalendern säljes till ett pris, hvarom vid köp närmare uppgöres, 1 rdr, 10 rdr, 25 rdr, hur mycket ni vill. En flammande uppmaning af J. M. (Julius Mankell) till understödjande af det frivilliga nationalförsvaret bildar kalenderns inledning. Ett ganska intressant minnesmärke från forna tiders byggnadsstil har i dagarne försvunnit. När ni passerade vägen framåt porslinsbruket Rörstrand och den krångliga landsvägen förde er nära fram åt bruket, såg ni tätt nedanför den högt liggande vägen en länga af hus med fönstren vettande åt det branta landsvägsdiket. Taken på denna länga af fallfärdiga hus, byggda tätt intill hvarandra, togo sig från höjden af landsvägen ut som vågorna på hafvet och det hela erbjöd den mest hemska