Göteborgsposten – 24 november 1864, sida 1

E em —— — — —6 Oa6Oai na — ganska mycket. Största delen arbetar sålunda att en wådögl a medelst nålen stickes genom det material som skall sys. Öglan gonomträdes fram och äter at en skyttel på undra sidan at materialet. Genom denna metod korsa öfre och undre trädarne hvarandra inom sjeltva materialet — en mycket vigtig Omstandighet enär derigenom uadarnes fastpunhter skyddas för slitmng då materialet brukas eller tvättas. Alla maskiner som användas der stark som är ertorderlig göra detta slags styng. Till denna klass höra IIOWeS, Thomass och Singer 5 stärka arbetsmaskiner. Det sinnes åfven en annan maskln, hvilken gör samma arbete churu på ott annat sätt, nemligen Wheeler och Wilsons, hvilken är bäst passande för tamiljer. Denna uttör arbetet medelst en roterande hake, som ersätter sky tteln, hvilken är onödigt bullersam i en salong eller budoar. Det finnes andra maskiner som sy med enkel tråd, men dylik maskinsom gär latt upp Det synes som skulle en god muskin med en träd, hvilken imiterade den för alla vanliga ändamal tillräckligt starka handsömmen, vara något som hiuills icke blitvet uppfsunnet, och likväl skulle en dylik blifva af stort gagn då den nödvändigtvis maste vara mera enkel än en symaskin med dubbel tråd, äfvensom den skulle kosta mindre att begagna. Några symaskiner äro i detta atscende mycket dyra; en at de mest kända bland dessa förbrukar fem alnar träd för en aln söm. Detta är en vigtig sak tor fabriker, der det stora målet är att spara matoriel. Den egentliga symaskinen syr blott slätsöm, men det gifves åtskilliga sinnrika maskiner för fällning, stickning o. s. v. uppfunna al en fransman vid namn mr Chapin. Gonom denna mekanism bereder maskinen fallen och syr den på samma gång, lägger och tastsyr kantband samt andra band och uträttar allt detta med matematisk noggrannhet, heter det i en beskrisning öfver maskinen. Allt med ett ord, som den mest öfvade sömmerska kan utföra med nålen, kan maskinen göra vida bättre — med två undantag: sy knapphål och sy fast knappar. En senare uppfinning lärer dock åfven kunna uttöra det förra at dessa arbeten. En annan sak anses äfvenledes ännu som omöjlig, och dock skulle den borttaga många stunder af eljest oundvikligt dåligt lynne hos våra fruntimmer, den nemligen att konstruera en maskin som stoppar strumpor. Denna enkla förrättning får troligen annu länge vänta på sin Howe. Bland de yrken, i hvilka manligt arbete med nålen erfordras, användas tva eller tre slag at materialier, för hvilka det påstås att symaskinen icke kan begagnas. Sadelmakarearbeten, säger man, måste utföras med vaxad tråd. Det gitves likväl maskiner som arbeta med sådan; men det är tör öfrigt icke nödvändigt att nyttja vaxad tråd vid sadelmakarcarbeten. Ålla i Förenta staterna begagnade artiller.selar och sadlar äro sydda utan detta material; och då man känner, på huru hårda prof dessa artiklar blifvit satta under kriget, kan man nog icke säga att de äro odugliga. Det troliga är att sadelmakeriurbetarne sjelfva sätta sig emot bruket af symaskinen, och då man i sadelmakarnes fönster ser hela rader af kraftiga män sitta vid det bedröfliga syarbetet, är det lätt att förstå deras beslut att ej tillåta någon nyhet inom detta handtverk, som tager orimligt hög betalning för sitt arbete. Många tabeller ha blilvit utgilna af patenttagare jemtörelsevis utvisande den hastighet som kan avägabringas genom maskinsömnad och handarbete. Au några maskiner, som ej begagna skyttel, kunna drifvas med sådan hastighet utt de göra 2,000 styng i — — ! 2 2