Göteborgsposten – 22 november 1864, sida 1

är inte samma ansigte — nej det är något helt annat, när han sofver och när han är vaken; det har jag ofta mirkt. Det är väl ögonen och uttrycket, som göra skillnaden. — Har han ljusa ögon? — Nej, mörka. Men sig mig hvad ni vet om det sasliga dödsfallet. Kom det sig af ett misstag eller af uppsåt? — Det är mer än folk kunnat afgöra. — Den gamla sjuksköterskan talar inte tydligt; hon talar än om den ene och än om den andre doktorn och rör dem tillsammans. Jag vill veta, hvem det var, som j skötte henne. j — Det var mr Stephen Grey — han är nu sir Stephen Grey — skötte, och mr Carlton kom till henne ett par gånger — den aftonen hon dog och aftonen förut. — Var hon så sjuk, att hon behöfde två doktorer. — Nej, visst inte; mr Carlton skulle varit hennes läkare, men då hon sjuknade, var han inte i staden och derför hemtades den andre. Mr Carlton skulle ha öfvertagit henne nästa dag, om hon lefvat. I — Voro begge gifta? j — Mr Grey hade länge varit gift, och mr Carlton gifte sig straxt efter med en pärs dotter. Men jag kun inte stå här längre och prata. : — Åhjo, stanna! Jag ville, att ni sade mig allt, som passerade; ni kan göra det tydligare än den der qvinnan. Kom in och drick en kopp tå med oss. i — Ni kunde så gerna be mig stanna på allvar, svarade Judith. Mylady undrar, hvad det är, som uppehåller d I