Göteborgsposten – 19 november 1864, sida 1

städes 2:ne prydliga gaskandelabrar blifvi uppställda, hvarjemte 4 af de kolossala mo dellerna till statyerna på Börsens facad blit vit placerade på ömse sidor om uppgången Vid inträdet i målningsgalleriet mötes mal numera äfven af den vackra anblicken af mo dellerna till Molins Vattenbärare och -Basd chantr, om hvilken senare en konstkännarlärer ha yttrat, att om originalet nedgräfde någonstädes på Italiens eller Greklands klas ssiska jord och sedermera händelsevis komme i dagen, det säkerligen skulle som en äkt: antik uppvägas med guld. I förbigående skulle vi vilja anmärka den undangömda plats som Fogelbergs porträtt och verktyg erhållit Igalleriet. Det företaller eljest som om det skulle bilda ett förträffligt motstycke till mll Lindegrens förtjenstfulla afbildning af Tidemand, som innehar hedersplatsen på ena läng(väggen. Expositionen af afbildningarne från senaste Londonerexpositionen fortgår, och från Musei tfotograliska atelier kunna af desamma erhållas kopior, äfven i färger, en anordniug som bör vara välkommen tör de personer, i hvilkas intresse det ligger att kunna anskafta sig smakfulla och konstnärligt fulländade förebilder. Efter vi nu engång befinna oss på Museum, hvad säger ni, min nådigaste, om en liten tittin i våningen inunder, i hr Lund-Leibergs vinterträdgård? Mycket gerna, svarar ni, men.... men — Hvad för men? Min toilette, jag vet icke om man kan .... Åh, jag ber, man kan verkligen visa sig der i en så charmant kappa och så smakfull hatt. Betänk då att vi ämna oss ju i en trädgård och icke i en konsertsalong, ehuru visserligen mången konsert erbjuder mindre valdt program och mindre skickliga exekutörer. Nåväl ni stiger in, och ni skall icke ångra det, ni skall finna en angenäm lokal, god musik, väl utförd, oklanderliga varor, oklanderligt sällskap och — ingen cigarrök. Hvad kan man väl mera begära för 50 öre? I en tid då från vissa håll, verdsliga och andliga, man hör upprepade misstroendevota uttalas mot nationalbeväpningens, det är skarpskytteidgens framtid och bestånd, är det glädJande att erfara att från landsbygden, hvarest solkbeväpningen dock eger och måste ega sin egentliga kärna, dagligen underrättelser ingå om den utbredning densamma vunnit. Så hade sistl. Söndag possesionaten Fredrik Adelsköld på Öjared, chef för stora Lundbys I:sta korporalskap, hvilket, som bekant, tillhör 8:de kompaniet at Göteborgs frivilliga skarpskyttekår, utfärdat en inbjudning till Lerums vapenföra ungdom att etter gudstjenstens slut sammanträda i kyrkan. Sedan K. M:ts förordning ang. skarpskyttetöreningar och Göteborgs skarpskyttekårs inbjudan till anslutning upplästs, uppmanades hugade spekulanter att träda fram, med den lyckliga påföljd att 22 ynglingar genast antecknade sig. Sedan styrelse och korporaler blifvit valda och lämpliga bestämmelser rörande månadtlig atbetalning (2 rdr) å uniformen blifvit fastställda, begåtvo sig samtlige närvarande på inbjudan ar hemmansegaren Lars Olsson i Sandängen till ett väl försedt middagsbord. På aftonen dansade man fullt ut lika muntert som på någon skarpskyttebal i staden. IIr Adelsköld, som hade den tillfredsställelsen att kunna till mötet medföra 20 man af sitt korporalskap, tullständigt uniformerade och beväpnade, lärer imna att någon påföljande Söndag utlysa ett iknande möte i Skallsjö församling. Mötet pevistades at 2:ne medlemmar af Göteborgs karpskyttekär. Den Cyklorama som någon tid förevisats i Aldre Teaterns salong, framställande i