rummse. NLUII RANN vj IIYAI 11411 SPP MEn sig den öfriga delen af dagen förr än på attonen, då han besökte sin i Boulogne boende hnstru, i hvars bostad han tillbragte natten. Barnen hade han då ej med sig. På morgonen erhöll han af hustrun 5 francs, hvarefter han försvann. Det var i Boulogne väl bekant att Leduc, hvilken i London Jänge hatt tjenst som kypare, derstädes haft en mätress, och man känner med säkerhet att de mördade barnen, som af tullbetjeningen igenkändes såsom de hvilka Leduc fört med sig, varit frukten af denna otillåtna förbindelse. Det var naturligt, att sasan öfver brottet skulle blifva så mycket större genom vissheten att det varit en fader som mördat sina egna barn. Isynnerhet voro de qvinliga innevånarne uppretade emot mördaren, och man hörde en fattig qvinna gråtande yttra, att ehuru hon hade trenne barn förut, så skulle hon gerna tagit barnen till sig, om fadren bedt henne, och arbetat dubbelt så häklt för att försörja äfven dem. Då Leduc varit belåten med att afpressa sin hustru så litet som 5 francs, förmodade man att hans kassa förut ej kunde varit annat än obetydlig. Polisen insåg derföre äfven att dess efterspaningar ej bebösde sträcka sig synnerligt långt utom Boulogne. Man kände tör öfrigt att Leduc är född i Mont Cavarel nära Montreuil, och för denna korta resa skulle bemälda lilla summa varit tillräcklig, Man sände derföre genast polis dit och lyckades äfven ganska rikigt att arrestera mannen. Han återfördes till Boulogne, der han slutligen erkände sitt brott, för hvilket han likväl ej velat uppgifva någon orsak. Man antager dock att detsamma utförs blott för att slippa försörja barnen. Väderleksspådomar. Som bekant utgifves i Paris sedan flera år tillbaka årligen af en M. Mathieu de la Dröme, såsom han kallar sig, en bok innehållande förutsägelser angående följande årets väderlek, hvilka, ehuru troligen ganska oförtjent, vunnit ett visst anseende. Ilan har nyligen publicerat dylika väderleksprofetior äfven för nästk. år liksom för återstoden af det innevarande. Boken är I mycket omständlig, så att om man med densamma att tillgå ännu sväfvar i okunnighet som de atmosferiska vexlingarne under de nästa 14 månaderna, så har man blott sig sjelf att derföre tacka. Hvad M. Mathieu lemnar, sär icke blott enkla sannolikheter, utan posiviva förutsägelser, hvilka om de gå i fullbordan, måste ingifva det mest förstockade sinne öfvertygelsen om deras osviklighet, och om de slå tel, kunna tillskrifvas elementernas egna illasinnade afvoghet. Med ett förutseende som at intet öfverträffas, berättar han oss hvad som skall hända icke blott i hvarje månad af det kommande året, utan på hvarje dag, hvarje timma. De som vilja begifva sig till hafskusten i Januari varnas att icke göra det mot sKlutet af månaden, emedan häftiga vindar med snö eller regn då herrska och särskildt vid hasskusten. Sjöfarten kommer då att bli myeket farlig och, såsom mr Mathieu förnumstigt anmärker, om den varning jag gifver förbises, har man att frukta olyckor till sjös. De första dagarne i Februari månad, komma att utmärkas af samma stormiga väder, men omkring d. 14 och 21 eller 22 skola orkanerna nå sitt högsta raseri. I April månad brukar man ibland ge sig ut på landet för att se huru detta ser ut efter vinterkampanjen. Men man må för all del hålla sig hemma d. 14 eller 16, ty då eblir vinden stark med eller utan vatten. och vattnet kommer bestämdt att herrska omkr. d. 23 eller 25. I Juni bör man vara mer än vanligt aktsam, ty denna kommer att bli en thordönets månad; och mar bör söka väl skydda sig tör hagelstenarne son bli talrika i Juli. I Augusti blir torkan stark och fortfar ända till den 20 September. Ab solut nykterhet blir denna tid omöjlig, ty vatt net kommer att alldeles torka bort, och för modligen skall folk tvingas att släcka sin törs med ädlare fluida. Man eger dock något ring: hopp i detta-afseende, ty M. Mathien säger sin revy öfver Augusti -Jag kan dock ej full bestämdt yttra mig om denna månad. Det måste vara en ledsam känsla fö dldem som tro på M. Mathieus spådomar at n(dålunda ha utsigten till ett obehagligt år kla tramför sig, och det tyckes som borde man n allmänhet föredraga att taga dagen sådan de: e kommerAtt så icke är förhållandet och at H—— — —