Göteborgsposten – 18 november 1864, sida 2

aan lät enrollera sig till soldat, för att gå ut kriget här; men när han kommit öfver hit, sade han sig ej vilja gå och gjorde sig rent alen, så att han blef släppt på fri fot. Såleles hade han fri resa hit. Nu går han här och fiskar upp svenskar, som komma öfver, ch säljer dem till kriget. Han har redan örtjenat 500 dollars, som han visat mig. — — —— — — Stormen i Kalkutta. En tidning i Marseille lemnar en utförlig beskrifning öfver den svåra orkanen kring Kalkutta, hvilken beskrifning anländt med ångsartyget Pelouse. Den 3 okt. hade en temligen häftig vind blåst hela: tiden, och hela natten hade det regnat. Följande morgon blef vinden ännu starkare och kl. 10 t. m. kunde man ej längre tvifla, att en af de törfärande eyclonerna? i indiska hafven skulle göra Kalkutta till medelpunkten för sin rysliga ödeläggelsekraft. Faran närmade sig allt mera, och elementernas raseri urladdade sig snart öfver stad och flod. Naturligtvis hade man hyst de största farhågor, då mer än 230 skepp lågo i hamnen. Från kl. 10 f. m. till 1 e. m. förekom ingen särdeles olycka. Vid denna tid slet emellertid ett stort ångskepp. Mauritius, sina kettingar och strandade, dervid stötande mot ett annat skepp, på andra sidan floden. Etter denna stund erbjöd floden en obeskrislig anblick. Skeppen törnade emot det ena det andra, sönderbrötos och gingo till botten eller strandade och blefvo ofta kastade långt upp på land. Bengal, som blef kastadt från ena stranden till den andra, stötte slutligen emot vid Bishops College. Ett fransyskt skepp, amiral Cary, kastades upp på ett risfält, ett annat in i botaniska trädgården. Två paketbåtar Nemesis och Nubie, rycktes äfven loss och krossade emellan sig skeppet Hindustan, hvilket några ögonblick senare gick till botten. Paketbåten ÅIphåe undgick med knapp nöd att samman: stöta med de öfriga skeppen. Längre ned i floden blef Bentlliink? ett hospital-transportskepp, efter det att allting på dess däck alldeles bortspolats och landningsbätarne krossats, förstördt och kastades i land bredvid tullbyggnaderna. Örverallt, på alla punkter af floden, i Sangor. i Diamond Harbour, föreföllo olyckor. På denna hemska dag blåste vinden omvexlande från nordost, öster och sydost. I land visade sig samma förfärliga anblick som till sjös. I Kalkutta voro under ovädret gatorna folktomma; hus instörtade, hundraåriga träd rycktes upp med rötterna och kastades långt bort. Träden på esplanaden och Tank-Square finnas ej mer; äfven de vid Fort William äro borta. Alla byggnader ha lidit mer eller mindre. I kantonementet vid Barrockpore, i Chinkusah samma förstörelse. I Serampore betäckte den till ett haf förvandlade slodarmen IIougly hela trakten och förstörde på sin väg träd, hus och trädgårdar. Trupperna i Barrockpore måste kampera under bar himmel, då de ej ha några kaserner mer. Öfverallt ha jernbanor och telegrafer lidit mer eller mindre. Vattnet har stigit ända till 22 fot högt. Under denna allmänna förvirring är det beklagligen alltför visst, att en stor mängd infödda förlorat lifvet, likväl är det för närvarande omöjligt att ens på hött uppgifva antalet af de omkomne. Icke heller den fransyska kolonien Chandernagor har blifvit af orkanen förskonad, utan har lidit förfärligt. khalkuttas äldsta innevånare, tillochmed de som voro med under 1812 och 1852 års orkaner, förklara sig aldrig förut ha upplefvat en så törsärlig cyclon. Totalförlusten är oerhörd, men kan för ögonblicket omöjligen beräknas. En fader som mördar sina barn. Från Boulogne i Frankrike berättas följande hemska tilldragelse: En jernvägsarbetare fann d. 7 d:s i floden Lianne nära staden liket at en åtta eller tio års gosse. Samma dag något senare anträflades i en liten dam nära hamnen liket af en annan gosse, fem eller sex år gammal. Då man lade de båda liken bredvid hvarandra, fann man af deras likhet, att de måste varit bröder, och antagligt var då de döda kropparne anträffades på helt olika ställen, att de båda barnen blifvit afdagatagne Man anställde genast ifriga esterspaningar, och slutligen blef det bekant, att en man vid namn Leduc, väl bekant i Boulogne, men som de senare åren vistats i London, dagen föru med ångbåt anländt från England och dervic sj hatt tvenne barn med sig. Han hade er sstund sutit i det till wllhuset hörande vänt 5 rummet och dervid berättat tullbetjeninger t att han skulle sätta barnen i skola åtta lieue: