Göteborgsposten – 11 november 1864, sida 1

tala så vänskapligt på soircen i går, ropade miss Lake Men hvem var då den unga damen? — En mycket söt flicka — riktigt förtjusande att se på, inföll Fanny Darlington litet maliciöst, i det hon såg på miss Vaughan. Hvem var det, mr Grey? i — Hans syster lady Lucy Chesney. — Äro de edra patienter? frågade Helen Vaughan kallt. — De äro sir Stephens och icke mina, svarade han skrattande. l — Åpropos, mr Grey, jag trodde ni väntade sir Stephen hit i Söndags. — Vi väntade honom i Lördags, men han kunde icke komma. Han kommer nästa Lördag, om han icke då blir hindrad. Den lille lorden kom tillbaka med spaden i handen och sade: — Mr Grey, Lucy bad mig siga, att vi haft bref från London. — Är Lucy der? frågade mr Grey hastigt, i det han vände sig om. Hon sade mig, att hon — Orden bortdogo, i det han aflägsnade sig utan att tänka det ringaste på miss Vaughan. Ett litet stycke derifrån stod en intagande flicka af ordinär längd med behagfull hållning, outsägligt ädla och sköna anletsdrag samt klar och fin hy. Det var Lucy Chesney; den lilla flickan i kort klädning och hvita mamelucker hade blifvit denna förtjusande nittonåriga qvinna. Den rodnad, som öfvergjöt hennes ansigte var så djup, att den skulle ha förtäljt mye