Göteborgsposten – 5 november 1864, sida 1

Norge på sin höjd blott lyckats underkufva en fiende i stället för att vi genom honom vunnit en vän. Finlands förlust hade varit en fördel, äfven om den kunnat undvikas, enär vi i detsamma alltid skulle haft en sårbar punkt, i stället för att de båda nordiska länderna nu såsom tvenne trofasta fosterbröder stödja sig mot hvarandra. Sedan tal. ytterligare med hänsyftning på Carl Johans politik erinrat, att om man vill vinna en broder, kan man ej göra det genom att med kedjor binda honom vid sig, och att eröfringar sådana som den sarmatiske kolossens alltid soljes af en Nemesis, uttrycktes den förhoppningen att de rötter som föreningen redan slagit inom de båda folken skulle tränga allt djupare till alla delar af landet, samt att den skulle bära allt mera frukt. Tal. slutade sitt vackra och varma tal med ett Gud beskydde konungen och det förenade fäderneslandet, hvarefter skolungdomen utförde en af kontrollören mag. Biörklund författad sång, som längre nere återgifves samt Ur svenska hjertans djup. Härmed afslöts denna del af festligheten. Ungefär samtidigt härmed pågick i Mosaiska församlingens synagoga en högtidlighet, hvilken till det vackra templet lockat en så talrik menniskomassa, att en icke ringa del deraf fick stanna utanför. Församlingens rabbin, d:r M. Wolff, tolkade i ett längre föredrag anledningen till den glädjefest som firades, och af en kör, bestående af damer och herrar samt synagogans korgossar, afsjöngs en af direktör Jos. Czapek till för tillfället skrifna ord komponerad kantat, hvars olika delar alla voro synnerligt lyckade. Ett par i densamma förekommande solopartier föredrogos af en musikälskarinna, hvars herrliga röst aldrig förfelar att på åhörarne utöfva ett mäktigt intryck. Klockan var nu 6 och programmet bjöd att skynda ut till Excercisheden för att åse det fyrverkeri, som derstädes vid nämnde tid skulle afbrännas. Detta torde i dubbelt hänseende vara att anse såsom brännpunkten för dagens lysande festligheter och till detsammas åskådande hade en så stor skara menniskor samlats, att den uppfyllde icke blott heden och Gamla Allcen, utan äfven en god del af landsvägen längs densamma, hvarförutan avenyen vid Teatern, Kungsportsplatsen samt en stor del af St. Nygatan voro uppfyllda af åskådare. Fyrverkeriet, som blifvit tillverkadt af den bekante fyrverkaren Gaetano Amici från Köpenhamn, lyckades till alla delar och framkallade vid flera tillfällen ljudeliga bifallsrop från åskådarne. Sluttablåen, bestående af H. M:t konungens namnchisser i briljant eld samti transparent Föreningsdagen, erbjöd en anblick, hvartill man här ej förut torde ha sett maken. Folkmängden återvände nu mot staden och till Gustaf Ad. torg, der hjeltekonungens staty var eklärerad medelst den rundtom densamma löpande stora gasbåge, som vid flera föregående tillfällen begagnats. Gasdekorationerna kunde deremot i anscende till den rådande blåsten ej brinna. I Nya teaterns foyer samlades kl. straxt efter 7 Amatörernas sångtörening samt skarpskyttemusikkåren och med denna i spetsen, blåsande Björneborgs marschen, marscherade sångarne upp till Gu staf Ad. statyn, vid foten af hvilken, under direktörerna Sandströms och Lindstrands ledning, utfördes åtskilliga sånger och musikstycken. Här undtfägnades man äfven med ett nummer utöfver programmet, i det från 5fversta trappsteget som leder upp till stayn magister S. A. Hedlund höll ett törelrag öfver dagens betydelse till den församlade menigheten, som dock torde haft föga sodt häraf, då den starka blåst, som mot efermiddagen uppstått, förtog kraften af talaens ord. Festivitetsvåningen på Börsen hade emelertid blifvit eklärerad och deltagarne i den val som skulle gifvas der kl. 8 började anända. Stora börssalen var rikt upplyst och