Göteborgsposten – 18 oktober 1864, sida 1

vv OIYCRIIBLY 111000. Lady Jane Chesney satt en vacker eftermiddag, matt tillbakalutad i sin emma. Reaktionen efter den starka sinnesrörelse, som det slag, hvaraf hon så plötsligt träffats, framkallat hos heune, gjorde att hon kändo sig ytterst trött både till kropp och själ. Hon hörde litet buller och talande utanför, som om nagon kommit att aflägga besök, och derefter öppnades dörren. Der stod Laura Carlton. — Nåväl, Jane! Jag får väl lof att komma in? Hon sade detta halft skämtsamt, halft bedjande och såg i sin bländande skönhet djerft på Jane. En fin rodnad lyste på hennes kinder och en klar eldi hennes ögon. Hon var klädd i en präktig sidenklädning med brokadgarneringar och en vacker hvit hatt af spindelväfslika spetsar. Jane såg på henne, i det hon fortfarande höll handen i sin och sade: