Göteborgsposten – 26 september 1864, sida 1

Göteborg d. 26 September 1864. Brydsamt tecken, Till Köpenhamn åter: väntas i dessa dagar storfursten tronföljaren af Ryssland, Denna händelse kan betecknas som en pålitlig bekräftelse af ryktet om en närmare förening mellan husen Glicksborg och Romanoff, genom en trolofning mellan storfursten Nicolaus och prinsessan Dagmar. Denna förening kan af många anses i grunden vara af mindre betydelse, och skulle ätven vara det, om Ryssland icke ännu fasthöll vid den s. k. legitimitetsprincipen och derföre anser tamiljesfördrag ingripa i folkens öden. När helst någon politisk fråga uppdyker, i hvilken det kan inblanda sig, uppträder det alltid stödt på gamla slägtregister. Genom en skicklig vändning har senast kejsaren af Ryssland afträdt sina arfsanspråk i Holstein till den oldenburgske pretendenten till Slesvigholstein, utan att genera sig med att en af hans föregångare redan förut alsagt sig alla anspråk på Holstein. Men slägtskapen mellan ryska hotvet och oldenburgaren består, och skulle den senare komma i besittning af Slesvigholstein, äro Rysslands arfsanspråk sträckta vidare från Holstein in öfver Slesvig, som hittills legat utanför desamma. Skulle nu en nära slägtskapsallians ingås mellan ryska och danska konungahusen, skulle den ryska diplomatien, som arbetar ej blott tör dagen, utan äfven för framtiden, hafva utvidgat Rysslands välde äfven i konungariket. Oldenburgaren skulle vara en Rysslands slaf och den nära slägtskapen skulle göra danska konungahuset mer än någonsin böjdt för underkastelse under ryskt inflytande. Detta skall hädanefter mer än någonsin motarbeta de skandinaviska enhetssträfvandena. Hos danska tolket blir med hvarje dag den ötvertygelsen fastare, att Danmarks enda räddning är dess anslutning till det öfriga Skandinavien, hvarigenom dettas nationalitet skulle fortfarande kunna arbeta i frihetens intresse. Häraf måste följa en ständig friktion mellan det ryska inflytandet och de nationala sträfvandena, mellan konungahuset och folket, hvaraf till slut måste uppstå en fullkomlig splittring. I det nu ändade krigets lama förande å danska sidan se vi, huru olyckligt misstroendet är under kritiska förhål