landen. Den påträngande Germanenthum skall utan tvifvel veta att häraf begagna sig och fortsätta sina erötringar. 3 För svenska regeringen skall den rysk-danska alliansen vara en varning, att endast med yttersta försigtighet umgås med den danska. Olyckan häri skall dock, hoppas vi, afhjelpas genom det nationala danska partiets sträfvanden att öfvertyga den allmänna meningen om skandinavismens nödvändighet. Det skall derföre vara vår regerings värf att hädanefter anknyta vid sig allt fastare de nationala och liberala i Danmark, såsom motvigt mot det sig konsoliderande ryska inflytandet vid hofvet. Vi kunna ej hålla oss på afstånd från dessa maskinationar, som den hel. alliansens herrar nu bedrifva. För oss och vår sjelfständighet finnes intet farligare än Rysslands makt utvidgad till Öresund. Må de betänka det, som ej vilja se ovädren, som ropa på att vi skola ge oss tid — tills det kanske är för sent. Hertigen af Östergötland aflade i tredags förmiddag ett besök i Köpenhamn hos en svensk militärläkare, hvilken f. n. ligger som patient å Frederiks Hospital. Efter en halftimmas uppehåll återvände H. K. H. till Helsingborg. Prinsen och prinsessan af Wales afreste enl. hvad af dagens telegram synes i Lördags från Köpenhamn. Enl. telegram till P.-T. skedde afresan kl. 3 e. m. och skulle ankomsten till Stockholm ske som i dag. De furstliga gästerna ha yttrat sin önskan att under sitt vistande i hufvudstaden bibehålla inkognito. Prins Hans af Holstein-Glicksborg, konungens af Danmark yngre broder, åtföljer dem på resan. — Konungen skulle, enl. N. D. A, idag kl. 6 e. m. å Ulriksdal gifva middag för de höga gästerna dervid parken skulle illumineras. Likaledes förljudes att enkedrottningen någon dag derefter ämnar gifva middag samt om aftonen bal å Drottningholms slott. Teater. 2etterholmska teatersällskapet spelar fortfarande för goda hus. I sredags hade den härstädes alltid och med fullt sog uppburne skådespelaren hr Yhegerström sin recett, vid hvilken han hade att fägna sig åt en väl besatt salong, allt uppifrån och nedåt. Publiken helsade recettagaren med en liflig applåd vid hans första entrå i förpjesen En sjöresa, en liten täck komedi från tyskan. Vij ha i densamma framför oss en spleensjuk gentleman, dock af det hyggligare slaget, som är mätt på lifvet ohh vill dränka sig. Han har njutit af allt, men står qvar med ett vissnadt hjerta. Kärleken har han smakat, han har druckit sig rusig vid dess bägare — men har nu spleen. Tomhet, ledsnad, se der hvad kärleksäfventyren lemnat qvar, utom den bittra öfvertygelsen, att någon verklig kärlek alldeles icke finnes. Dock, då han i minnet ser tillbaka på sin försvunna lefnad och denna endast erbjuder honom anblicken af en tom ödemark. mötes han dock af en liten oas, en ännu frisk evighetsblomma, ett litet friskt och strålande barnaansigte, hvars egarinna gifvit honom en st docka till tack för det han räddat hennes far. Den spleensjuke gentlemannen har omsorgsfullt gömt dockan. En dag kommer en ung pensionär, som rymt från pensionen, att flytta in till gentlemannen, hvars boning hon tager för ett angifvet hotell. Hon hade rymt från pensionen för att gifta sig, och hon blickar rik på förhoppningar och aningstullt leende in i en framtid, simmande iidel kärlek och poesi. Gentlemannen vill varna henne för denna öfverspändhet. Han pröfvar derföre sin betjent, en komisk personnage som en lustspelsbetjent egnar och anstår, han består ej profvet utan låter kär lekens vågskål slå upp, under det penningens sjunker ned. Men gentlemannen går ännu längre. Han skickar ett bref från en känd) dame (å la demi-monde) till den unga flickans älskare, med hvilken hon skulle gitta sig, för hvars skull hon rymt från pensionen. Älskaren motstår ej frestelsen, utan besvarar i glö dande ordalag den kända damens bret. Den unga får del deraf — en skakande scen, som dock upplöser sig i en af annat skaplynne. Genom någon conp:-de-thåätre kommer doc-Å kan fra . Den unga flickan bevisas nu varal. ingen annan än dockans egarinna, den lillz med det strålande barnaansigtet. Glädje hos henne öfver att få återse dockan, hos honom öfver att få återse henne. Några förtroliga blickar, en handtryckning, det ena ordet ger det andra — och partiet är uppgjordt. Gentlemannen mister sin spleen och yrhättan kommer i en erfaren mans händer. Läsaren finner, att stoffet är dramatiskt och kombinationen täck och tilldragande. Utförandet var godt. M:ll Engström, som den unga pensionären, var särdeles lycklig och återgaf ett par scener med naivete och behag; . vi erinra särskilt om den, då hon återser dockan, den förlorade vännen. Hrr Thegerström och Bergström äro båda tillräckligt goda skå— — — — —— — — — — OO men — — L I — — w — — UU j