Göteborgsposten – 26 september 1864, sida 1

broschyr med rubrik ÅEtt ord under stormen uti danska frågan, har åter riktat vår litteratur med en ny broschyr: Ett ord efter stormen uti danska frågan. I Dagligt Allehandas annonsafdelning förekommer nyssnämnde broschyr näst etter en annan med titel Det phariseiska sinnets sjelfbedrägeriv. Men i denna annons-gruppering ligger dock ingen afsigtlig ironi å redaktionens sida. Stormbroschyrerna andas begge lika stor ovilja mot Danmark och lika stor beundran för vår regerings hållning i danska frågan. Emellertid har den senare stormskriften icke ansetts vara af samma värde som föregångaren, hvilken gemom poststyrelsens speciela föranstaltande tillställdes Aftonbladets samtliga prenumeranter. Författaren behandlar danska frågan i enlighet med sitt yrke som advokat. Våra ultra ministeriela tidningar anse naturligtvis begge dessa skrifter som tullkomliga måsterstycken. Lika eniga som alla äro derom, att räntans frigisvande är principielt riktig, lika stor meningsskiljaktighet råder, om den rätta tiden just nu var inne för beslutets promulgering. Var meningen att genom räntans sfrigifvande locka in utländska kapitaler, så synes beräkningen förfelad, då diskontot både i Tyskland och England för närvarande är ofantligt högt; om kapitaler derifrån skola fås, är det klart att priset (räntan) på dessa blir enormt äfven här. — Det är föröfrigt en gammal iakttagelse att alla finansiella öfvergångar äro med stora vanskligheter förenade, och det är sannolikt att räntans frigifvande nu, skall för de skuldsatta åstadkomma ökade bekymmer. Dessa torde hårdast drabba jordbrukarne, hvilka bedrifva ett yrke, som svårligen kan draga 6 proc. ränta. Möjligen hade det derföre varit försigtigast om regeringen dröjt med åtgärden tillsdess diskontot i utlandet åter nedgått. Den sannolikt inträffande förskräckelsen hos alla skuldsatta kan dock modereras, om riksbanken och privatbankerna iakttaga moderation och icke genast höja räntan på sina utlåningar; i motsatt fall är det troligt att de äfven nödgas höja räntan på sina upplåningar. För hypoteksbanken blir det i alla händelser nödvändigt att nu anskaffa penningar. Resultatet af revisorernas besök på Carlsborg har varit högst väsentligt annat, än de hade väntat. Om de sakkunniga bli ense, att centralförsvaret skall fortsättas, så måste statsrevisorerna förorda anslag till detsamma, och då har regeringen förvärtvat sig ett godt biträde i revisorerna. Anses åter att centralförsvarssystemet kan öfvergifvas, så är det väl för regeringen att initiativet dertill utgår från revisorerna. De voro föröfrigt särdeles belåtna med sin resa. Mottagandet på Carlsborg var i alla afsenden väl ordnadt. Nattlogis var beredt för dem dels hos fästningens officerare och dels på värdshuset. General Kleen ankom till Töreboda då revisorerna återvände från Carlsborg. Han var af andra åligganden hindrad att möta der. Konungens resa till Öland har skett dels för att taga Ottenby stuteri i betraktande och dels för att i dervarande djurgård anställa hjortjagt. Det är bekant att nämnde stuteri är af utmärkt beskaffenhet, hvilket äfven faktiskt bekräftas af de höga pris hvartill hästarne derifrån afyttras. Stuteriets styresman, hofstallmäst. Beijer, är också en lika utmärkt hästkännare som skicklig hästskötare. I begge dessa fack står han onekligen trämst i vårt land, och det är mer än skada att han icke kunnat förmås lemna Ottenby, för att mottaga chefskapet för hela stuteriväsendet. Men han tritves så väl på det ensliga Ottenby, att han på intet vilkor vill öfvergifva det, ehuru han är mer än illa logerad derstädes. Under de många år som han vistats der, har han på sjelfva egendomen infört ett utmörkt vackert landtbruk och bildat en förträtflig stam äfven af hornboskap. Herr Beijer tillhör deras antal som med en sällspord ihärdighet och omtanka ut-. för allt hvad honom åligger, och gör detta utan all ostentation. Mindre bekant är att vid Ottenby finnes en ganska stor djurgård, sär deles väl vårdad. Antalet rådjur lärer så ökats, att en minskning deri ansetts nödvändig. Jagtklubbens? besök har förmodligen ett sådant ändamål, hvilket ock ganska lätt vinnes, då rådjuren äro ganska tama. Om vi således snart erfara, att flera hjortar blifvit skjutna, så får man icke deraf draga den slutsats att jagtklubbens respektive ledamöter äro utmärkta skyttar, utan blott att tillgången på villebråd varit ganska stort. I den egentliga Djurgården? vid Stock holm, hvilken icke tår förvexlas med den Djurgård der hufvudstadens betolkning trifves så väl och der stundom äfven kronohjortar, fastän icke fyrfotade, med mycken ståt uppträda — i den förstnämnda djurgården, som är belägen bortom Ladugårdsgärdet, finnes sedan gammalt, man tror allt ifrån Carl XI:s tid, dofhjortar, på hvilka årligen af de kungliga personerna jagt AA mm sm ms Emm mm S 546