Göteborgsposten – 19 september 1864, sida 1

rdr 19 öre, eller tillsammans 8,167 rdr. För 25 dagar i Augusti 1863 utgjorde inkomsten 8,945 rdr 46 öre. Prinsen af Wales besökte sistl. onsdags afton Köpenhamns Tivoli i sällskap med ko nungen och kronprinsen af Danmark. De furstliga personerna ankommo dit kl. 12 11 och besågo allt som var värdt att beses i etablissementet, hvilket de först omkring midnatt lemnade. Såsom i fredags skulle på Christiansborgs slott en soire ega rum, vid hvilken bland andra äfven fru Michaeli skulle biträda. Försök till rån. Norra Hallands Tidning för i Lördags berättar: Hemmansegarne Nils Månsson i n:r 1 Näs och Elias Berndtsson i n:r I Anäs, Weddige socken, begåfvo sig sistl. Tisdags afton vid 10-tiden på hemvägen från Göteborg, båda åkande efter Nils Månssons hästar. Komna till slutet af Slottsskogen, möter dem en person till häst, som under höga hotelser, att det vore ute med deras lif, om de satte sig till motvärn, hältigt rider in emellan de körandes hästar, under det samtidigt 2 andra personer, en från hvardera sidan om vägen, kommo tillspringande under samma hotelser. Bofvarne bade likväl nu uti Nils Månsson träffat en ovanlig kraftfull och oförsagd man, den der väl förstår att i thy fall bruka halländningens vanliga vapen, blypiskan. Beväpnad med en dylik, hoppar Nils Månsson ögonblickligen af vagnen och störtar fram till mannen till häst, vrok undan hästen och tilldelade mannen ett slag med den påföljd, att han föll till marken. Emellertid hade de springande hunnit fram och en på hvardera sidan fattat i tyglarne samt rusade nu emot Nils Månsson, den ene väpnad med en lång täljknif och den andre med ett annat tillhygge. Det lyckades nu Nils Månsson att med armen afvärja knifhugget samt springande rakt på den andre störta honom till marken, kasta sig upp på vagnen och köra sig till räddning. Ett par timmar derefter eller vid 12-tiden passerade bönderna J. H. Hellmers och J. B. Johansson i Biared, samt Carl Johan Andersson i Stuf, Frillesås socken, samma väg, och blefvo på ungefär samma ställe eller vid slutet af Slottsskogen öfverfallne. De ofversallande voro nu 5 personer, af hvilka 2 voro bararmade och 3 iklädda rockar. En af desse rusade emot Carl Johan Andersson, svängande en lång knif. Då emellertid denne afvärjde hugget med sin piska och bönderna. som väpnat sig med stenar, slöto sig tillsamman, stannade öfverfalltet dermed, att bofvarne veko tillbaka och, springande efteråt, slungade sten på sten efter de åkande, utan annan skada, än att Hellmers erhöll ett svårt slag å ena handen. Flera andra vägfarande hafva i förra och innev. vecka blifvit på liknande sätt antastade i samma trakt. Ett så beklagligt förhållande måste upphöra. Må kronobetjeningen och Göteborgs polis med kraft ingripa i saken. Upptäckten af det sist omnämnda bandet al våldsverkare torde kunna befrämjas genom upplysningen, som samtlige de af bandet antastade lemna, nemligan att en af våldsverkarne medhade något musikaliskt instrument, troligen ett accordion (dragharmonium). Ett ohyggligt dad begicks i Uddevalla natten till d. 11 d:s, då fyra ynglingar, synbarligen i afsigt att plundra de rikt bärande äppleträden, hoppade ötver det låga staketet ull en nära kyrkogården belägen trädgård, hvilken arrenderades al trädgårdsmästaren Olsson. Denne befann sig händelsevis sjelf patrullerande i trädgården, för att förekomma upprepandet at förut gjorda fruktstölder, och då de inträngande märkte att deras atsigt skulle blifva fruktlös, framrusade den ene at dem och tilldelade Olsson med knit en djup skåra från ena ögonvrån ned till munen, så att näsan nästan afskars, Olsson grep dervid en till hands varande lie och tilldelade sin angripare ett sår i högra armen, hvarefter denne tog till flykten. Genom detta sår har det ätven blifvit lätt att upptäcka honom, och har han befunnits vara en illa känd yngling vid namn Fredrik Andersson, som redan förut för delaktighet i dråp smakat fängelsets luft. Han förnekar naturligtvis all vetskap om saken, men förvaras emellertid i Uddevalla cellfängelse. Mördaren Latours afrättning. Vi ha redan några gånger förut omnämnt ett i sistl.