Göteborgsposten – 17 september 1864, sida 2

net Lunnagärden och der tillgripit hvar sin skjorta. Den yngste hade först icke velat vara med om stölde n, men hade slutligen sumtyckt dertill af fruktan för stryk af brodern. Då de kommo hem uppgåfvo de för föräldrarne, att delsätt skjortorna till skänks. En piga infann sig derefter hos hustrun och frågade efter skjortorna, dervid den ena skjortan återlemnades. Hustrun omnämnde dock icke detta för mannen förr än åtta dagar senare. Då mannen ändtligen fick veta om stölden, straffade han den yngste, hemmavarande sonen och åtog sig att betala skjortorna, hvaraf han tillbytt sig den ena af August. Aklagaren afstod från åtalet hvad båtsmannen Mo beträffade, emedan denne vore väl känd och det, efter allmänna meningen, endast var modren som lade hyende under barnens vanart. Hustru Helena Andersson uppgaf, att hon icke omnämnt stölden för mannen, dels emedan hon velat tvätta den skjortan, som ej äterlemnades och som mannen för tillfället bar på sig, och dels emedan hon fruktade att mannen, som skulle vara mycket sträng, synnerligen emot den äldre af gossarne, skulle slå dem förderfvade. För vittnens hörande uppsköts målet till nästa ting. törn — i i rr