vestra och Östra Hisings häradsrätt. Vid urtima ting d. 12 sistl. Aug. förekom bland andra ransakningar följande: Undantagsmannen Claes Olssons i Bönderöd hustru Josefina Maria Valentin, 53 år gammal, född i högre stånd än hennes nuvarande, hade natten till d. 15 sistl. Juli företagit sig det orådet att mjölka en på bete straxt utanför hennes bostad gående ko, tillhörig Olof Andersson i Bönderöd. Denne sistnämndes döttrar höllo emellertid vakt om korna samma natt, emedan man flera gånger märkt att mjölk nattetid blifvit stulen. Hustru Valentin hann icke heller att mjölka mera än ett halft stop, förr än hon anhölls. Saken anhängiggjordes vid domstolen och hustru Valentin, som der visserligen medgaf, att hon mjölkat kon, men påstod att det skett för att rädda lifvet på Claes Olsson, som skulle vara lidande af en svår sjukdom, för hvilken intet annat botemedel än spenvarm mjölk funnes, dömdes att böta tre gånger det stulna värde med 18 öre rmt, i treskitte emellan kronan, häraderne och åklagaren, samt att derefter hållas till straffarbete i 3 månader. Sedan samtlige parterne förklarat sig nöjde med utslaget, införpassades hustru Valentin till cellfängelset. — Pigan Anna Lovisa Andersson innehade under någon tid månadstjenst hos mjölnaren Wittisch på Lindholmen. Den 6 Juli 1864 blef hon uppsagd till aflyttning. Denna uppsägning tyckte Andersson mindre om, enär den, efter hennes påstående, varit föregången och efterföljd af vissa handgripliga föreställningar om ett förbättradt lefverne. Andersson angaf sitt husbondefolk för misshandel och saken kom för rätta. Der förnekade makarne Wittisch allt våld emot angifvaren och hustru Wittisch påstod tillochmed, att det var hon som blifvit öfverfallen af angifvaren, hvadan denna äfven af åklagaren ställdes under tillal. Tvenne vittnen hördes och målet utställdes till nästa lagtima ting. — Tilltalade för tillgrepp och för döljande af stulet gods hade infunnit sig båtsmannen Olaus Ågren Mo och hans hustru Helena Andersdotter samt deras söner Adolf 12 år och August 8 år. De begge gossarne, af hvilka den äldre syntes vara af ett hårdt sinnelag och forgäfves ansträngde sig att framlocka några tårar, hvaremot den yngre var vekare och stundtals grät öfverljudt, hade tillsammans varit å hemma