Göteborgsposten – 10 september 1864, sida 2

— Hvad hade du i Stockholm att göra? frågade polismästaren. — Do tog ifrån mej maten i fjorton dar här för det jag gick olofvandes i kyrkan, förklarade S., och då följde jag med en väfvare till Stockholm. — Hvad skulle väfvarn med dig att göra? — Han ville så gerna ha mej i sällskap och sa att jag skulle få fri kost af honom i tre månader. — Nå och då vandrade du med din vän till Stockholm? — Ja, men då jag kom dit, gick han ifrån mig så att jag ej visste hvart jag skulle vända mig. — Men när de tog if ån mig maten för det jag gick i kyrkan olofvandes så ... — Men jag kan icke begripa hvad väfvaren skulle med dig att görs . Någon anmärkte härvid att väfvaren troligen visat sin vän Svensson for penningar, en supposition som väckte mycken munterhet bland åhörarne. Så märkvärdig såg dock icke S. ut, ntan är det troligast att väfvaren spekulerat på den andres blindhet, hvilken borde göra en tiggerirörelse mera lönande. Då de kommo till Stockholm vågade väl väfvaren ej att fortsätta industrien för polisen, eller hade han der andra jern i elden. Summan var emellertid den att S. ett, tu, tre stod solo med sin blinhet i den stora staden. : Polismästaren remitterade S. tillbaka till arbetshuset och slutade med den varningen: — Och om du framdeles skulle råka någon annan väfvare, som vill locka dig till utflykter, råder jag dig till att hellre hålla dig hemma, ty sådane resor äro ju alls inga lustresor. -— — — —S -— —